GLAS 1
Operahuset i Stockholm. upplevelsen inte infinner
sig om ägarskapet inte har en koppling till det förflutna. Långsiktigheten i byggandet spelar också in. Ett hus som byggs för att rivas efter några decennier kan aldrig bidra till en känsla av trygghet. Men det handlar också om något vidare, att skapa en bebyggelsemiljö där vi kan tala om att även en plats har en själ. — Ett bra exempel är Operahuset i Stockholm. Det är en viktig del av Stockholm och har en stor potential på det sättet att det för samman själva byggnaden och folket. Även om man inte besöker operan har det här huset en anda och bidrar till en upplevelse av hela området. Om ett sådant hus rivs går det aldrig att ersätta dess energi, historia och minne. Och vad är det för något, om inte en själ?! > Klimat och pandemi kräver ny syn på arbetsplatserna Att bygga resilient, det vill säga bygga så att vi står emot klimatförändringarna och samtidigt ser en utveckling av samhället, är det stora temat i Sue Clarks arbete. Coronapandemin har nu också aktualiserat frågor som hittills inte diskuterats. — Det som sker med corona ställer kontorslandskapen i ett nytt ljus. Vi måste tala om avstånd. Räcker två meter? Och vi måste tala om hur virus sprids inomhus. Tar ventilationssystemen hand om dem? Detta har inte varit ett bekymmer, men har plötsligt blivit det och nu tänker jag inte bara på virus. När vi pratar om inomhusluftkvalité måste vi även ta hänsyn till påverkan från ett förändrat klimat. Högre sommartemperaturer kan leda till att skogsbränderna ökar. 2019 visade statistiken en försämrad luftkvalitet i Asien på grund av skogsbränder i Australien. Om svenska skogar brinner hur kommer det att förändra vår luftkvalitet? Stora ljusintag kan blända Med andra ord, det är dags att uppdatera praxis och byggregler för ett framtida klimat. — Det är vad den kanadensiska regeringen gör nu. Och här i Sverige har vi redan ett förändrat klimat. Juli 2018 var den varmaste på 260 år och fler dagar än någonsin hade vi temperaturer på över 30 grader. Många drabbades hårt. Lägenheterna var helt enkelt inte anpassade efter hettan som slog till. Men ändå fortsätter vi bygga flerbostadshus med samma teknik. Istället för att planera för ett mera oförutsebart och varmare klimat. Ett stort problem är till exempel bländningen som uppstår i och med de stora ljusintagen. — Dagsljuset är viktigt för den fysiska hälsan, olika kroppsprocesser och inte minst sömnen. En utblick mot naturen tillsammans med dagsljus minskar kortisolet och lugnar blodtrycket. Men för mycket dagsljus kan blända och solvärmelast kommer att bli en större faktor i ett varmare klimat. Elektrokroma glas kan lösa många problem Det finns idag alltför många hus med glas från golv till undertak och med solavskärmningar ända ner. Mindre fönster är ett sätt att komma till rätta med detta. Fönstren behöver inte gå nedanför skrivbordsnivå. Det viktiga är ju den del av kroppen som exponeras för dagsljuset och att vi kan se ut. Stickgänget ”The Wooligang” har samltas hemma hos Sue. På Sue Clarks önskelista står därför att få jobba med projekt där en avancerad glasteknologi främjas. Ett elektrokromatiskt glas som automatiskt anpassar sig efter solens och ljusets styrka för att optimera innemiljöns termiska förhållanden och ljusnivåer och samtidigt sparar energi. Men som ändå gör att vi kan njuta av stadens dynamik och naturens skiftningar. / 62 GLAS 3.2020 / profilen /