GLAS 1
/ debatt / När vi nu ska ta oss ur coronapandemin
finns ett gyllene tillfälle att både ta krafttag i dessa områden, skapa fler och bättre bostäder men också ge den svenska ekonomin en skjuts. Då krävs att staten både ser över regelverk och skjuter till pengar, skriver Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta. MILJONPROGRAMMEN ”UPPRUSTNING EN VÄG UT UR KRISEN” Miljonprogrammen är i akut behov av upprustning och utveckling. Under alltför lång tid har politiska löften om satsningar för att göra områdena tryggare och trevligare inte infriats. Det svenska miljonprogrammet 1965–75 byggde på en optimistisk idé om att bygga välfärdssamhället och lösa samhällsutmaningar. Bostadsbrist och dålig bostadsstandard skulle byggas bort. Men med tiden kom många miljonprogramsområden att få en hög andel människor med svagt socialt kapital, och i kombination med problemtyngda skolor, hög arbetslöshet och boendemiljöer med upprustningsbehov skapades en grogrund för kriminalitet och otrygghet som drabbar människor i vissa av dessa områden. När vi nu planerar för vägen ut ur coronapandemin kan åtgärder för att rusta upp, utveckla och förnya miljonprogrammen både bli en ekonomisk motor och ett sätt att lösa djupt rotade problem. Överskattade behovet Många av de utmaningar som idag förknippas med miljonprogramsområdena byggdes in redan från början. Omfattningen i sig 64 GLAS 3.2020 / debatt / blev ett problem när många kommuner överskattade behovet av nya bostäder. Vid planeringen av Angered tänkte man sig en helt ny stad för 300 000 invånare. Vid samma tid hade hela Göteborg en befolkning på omkring 400 000. Många av de ” NÄR OMRÅDEN SJANGSERAR OCH KONCENT RATIONEN AV SOCIALT UTSATTA MÄNNISKOR BEFÄSTS SKAPAS EN SPIRAL AV SINSEMELLAN FÖRSTÄRK ANDE SAMHÄLLSPROBLEM. överflödiga lägenheterna blev svåra att hyra ut och blev bostäder för människor med svagt socialt kapital. Områdena fick allt mindre demografisk variation. Idag har vi åter en situation där bostäderna inte räcker till. Både behovet av nya bostäder och upprustning av befintliga bostadsområden är stort. Enbart renoveringsbehovet för den svenska allmännyttan ligger på ungefär 63 miljarder kronor, en stor del i miljonprogramsområden. Bostadsföretagen satsar så mycket de kan, men insatserna matchar inte tillnärmelsevis behoven. När områden sjangserar och koncentrationen av socialt utsatta människor befästs, skapas en spiral av sinsemellan förstärkande samhällsproblem. Hög arbetslöshet, undermåliga skolor och ibland tuffa levnadsförhållanden är förknippade med kriminalitet och ökad otrygghet. De allmännyttiga bostadsföretagen både vill och kan göra mycket för att stärka tryggheten och skapa framtidstro i miljonprogrammen. Den kommunala bostadskoncernen Framtiden i Göteborg har exempelvis antagit ett mål om att det inte ska finnas några särskilt utsatta områden i kommunen 2025, med beredskap om åtgärder upp till 11 miljarder kronor. Andra bostadsföretag tillhandahåller personal på plats både dagoch kvällstid, trygghetsvärdar, aktiviteter för barn och unga, läxhjälp, mötesplatser, arbetsmarknadsinsatser och insatser för att hålla områdena både snygga och trygga. Dessvärre matchar inte lokala insatser tillnärmelsevis behoven i landet som helhet. Det behövs bredare politiskt stöd. Sveriges Allmännytta har under många år påtalat vikten av politiska initiativ för att