Advokaten 1
Gästkrönika samhällsdebatten inte för debatten fr
amåt. Att något är på ett visst sätt är ett otillräckligt argument för att det också ska förbli så. med tanke på det åsiktsneutrala idealet är det förståeligt att jurister ibland frestas att klä sina värderingar som rättsliga sanningar när de ger sig ut i debatten. Men det är svårt att övertyga andra om värderingar man låtsas att man inte har. Därför måste jurister våga ta ställning om inte samhällsutvecklingen ska glida dem hur händerna. Bilden av juristen som en neutral figur vars ställningstaganden alltid, och närmast maskinellt, styrs av rätten är ännu mycket starkare utanför juristvärlden. I den tidningsvärld jag kommer ifrån är det – bland annat på grund av att så få jurister söker sig dit – relativt okänt att jurister även i rättsliga frågor kan tycka väldigt olika och att gränsen mellan rättsliga och politiska ställningstaganden kan vara diffus. När en jurist ombeds uttala sig i någon aktuell fråga är förväntningen därför ofta – även om det inte rör en okontroversiell och rent rättslig fråga – att denne inte bara ska tala för sig själv utan även för Juristerna och Juridiken. Det är lätt att förstå att en sådan uppgift känns alltför obekväm. Om fler jurister deltar i samhällsdebatten kommer det att bli tydligare för medierna och deras publik att jurister kan ha olika uppfattningar, vilket borde kunna minska den hämmande förväntan på jurister att tala för hela kollektivet när de deltar i debatten. Då vågar kanske ännu fler vara med, utan att känna att de på ett olämpligt sätt sticker ut hakan. Jag kan bara hoppas att de kloka jurister som har kastat sig ut i den allmänna rättspolitiska debatten på senare tid kommer att skapa en sådan positiv snöbollseffekt. Juristerna behövs nämligen i diskussionen om de svåra Advokaten Nr 5 • 2017 ”Juridiken är i grunden en åsiktsbransch. Och en jurist måste kunna skilja sina åsikter från rättens. Men det blir inte lättare för att man låtsas att man inte har några.” samhällsproblem vi står inför, med alla sina olika idéer om vad rätten bör vara. Och med den gemensamma värdegrund som handlar om att, även det från olika utgångspunkter, försvara rättsstatens principer. Utvecklingen i Ungern och Polen, och president Trumps utfall mot amerikanska domstolar, har intensifierat diskussionen om hur rättsstaten bättre kan skyddas på juridisk väg. Frågan är givetvis oerhört viktig. Men historien lär oss att rättsstaten, oavsett nivån av konstitutionellt skydd, när det kommer till kritan aldrig är starkare än tron på dess principer. därför är rättsstatens första och kanske viktigaste försvarslinje jurister, särskilt advokater med sin fria roll, som frimodigt deltar i den allmänna debatten, utan rädsla för att beskyllas för att ha åsikter. Johannes Forssberg Frilansskribent och trainee på Centrum för rättvisa 21