Advokaten 1
Praktisk juridik Om betydelsen av förundersökning
suppgifter Med anledning av Högsta domstolens uttalande i den så kallade Balkongdomen om betydelsen av förundersökningsuppgifter och en pågående utredning om det bör införas ökade möjlig heter att använda dokumenterade förhör som bevisning i domstol reflekterar advokat Tomas Nilsson över olika aspekter på frågan. S ent 2015 meddelade Högsta domstolen, HD, en dom som väckte relativt stor uppmärksamhet. Ett skäl till detta var att målet, som gällde försök till mord, drevs till Högsta domstolen och genomfördes där av målsägandebiträdet. Målet handlade om en kvinnas fall från en balkong från sjätte våningen med livshotande skador som följd. Avgörandet kallas bland jurister för Balkongdomen. I det publicerade referatet (NJA 2015 s. 702) rubriceras domen Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong). Gärningspåståendet i det väckta åtalet var att den tilltalade hade försökt döda målsäganden genom att kasta eller släppa henne från balkongen till den gemensamma bostaden. Den tilltalades bestridande bestod i att målsäganden efter ett intensivt gräl hade klättrat över balkongräcket och själv orsakat att hon föll ned till marken. Som framgår av referatets rubrik handlar målet om bevisvärdering. Jag ska i detta sammanhang endast indirekt beröra den frågan och i stället 34 behandla anknytningen till en annan frågeställning som också har ett något bredare perspektiv. Jag vill dock hänvisa till en längre analys som professor emeritus Christian Diesen har gjort av rättsfallet i Juridisk Tidskrift 2015–16 s. 666 under rubriken Balkongfallet – ett riktigt bevisprejudikat. Avgörandet har emellertid visat sig få en särskild praktisk betydelse genom de uttalanden som görs av Högsta domstolen beträffande åberopandet av förundersökningsuppgifter. domstolen anför om detta i huvudsak följande. Vid bedömningen av uppgifter från förundersökningen, till exempel anteckningar från polisförhör, måste beaktas att förhör under förundersökningen inte sker med sådana rättssäkerhetsgarantier som gäller vid förhör inför en domstol och i parternas närvaro. De noteringar som görs av polisen kan ha blivit missvisande av flera skäl. Bland annat kan förhörsledaren och den som har förhörts ha talat förbi varandra utan att det framgår av anteckningarna. Är det fråga om skriftliga sammanfattningar från ett förhör kan det vara oklart vilka frågor som faktiskt har ställts och därmed också vilka förhållanden som det har legat nära till hands för den hörde att berätta om. Vidare kan upplysningar som först senare visar sig vara viktiga ha utelämnats. Uppgifter kan också ha getts en annan nyans än den som den hörde har velat förmedla. Det finns vidare skäl att påpeka, enligt HD, att det förhållandet att en uppteckning från ett förhör har lästs upp för förhörspersonen och godkänts av denne, inte är någon garanti för att han/hon verkligen i alla delar står bakom den redovisning av förhöret som finns nedtecknad eller att redovisningen fullt ut återspeglar förhöret. HD fastslår även att syftet med förundersökningen är i första hand att skapa underlag för beslut i åtalsfrågan. Genom förundersökningen får parterna också möjlighet att bedöma vilken bevisning som bör åberopas inför domstolen. Vad som sker under förundersökningen ska inte betraktas som en del av rättegången. Det är därför angeläget att Advokaten Nr 5 • 2017