Advokaten 1
Samfundet Bolag II till disciplinnämnden har anmä
lt såväl Bolag II:s ombud som Bolag I:s ombud på Advokatbyråns kontor i C-stad för brott mot god advokatsed. I det läget har CI och CII försökt få besked från Bolag I om bolaget fortfarande hade förtroende för dem så att de även fortsättningsvis kunde biträda Bolag I i tvisten med Bolag III. Enligt nämndens mening framgår det av utredningen att CI och CII inte fått något klart svar på sin fråga. I det läget har det, enligt nämndens mening, stått CI och CII fritt att lämna uppdraget för Bolag I. Två ledamöter var av skiljaktig mening enligt följande. Av utredningen framgår att CI och CII vid Advokatbyråns kontor i C-stad, på uppdrag av Bolag I, har företrätt vissa lantbrukare i en tvist mot Bolag III, samtidigt som BI och BII vid Advokatbyråns kontor i B-stad företrätt Bolag II i en tvist mot Bolag I. Även om de båda tvisterna inte har varit relaterade, har situationen – framför allt på grund av tvisternas karaktär och deras betydelse för Bolag I – varit av sådant slag att reglerna om intressekonflikt aktualiseras. När Advokatbyråns kontor i B-stad 2010 åtog sig det uppdrag för Bolag II som några år senare resulterade i en tvist med Bolag I, noterades inte Bolag I som motpart i Advokatbyråns motpartsregister. Detta skedde först 2015, när det mera tydligt framkom att ärendet utvecklats till en tvist. Disciplinnämnden konstaterar att en mera omsorgsfull registrering Advokaten Nr 5 • 2017 av klient- och motpartsförhållanden borde ha resulterat i att Bolag I blivit registrerad som motpart redan 2010, även om det initialt kan vara förenat med vissa svårigheter att göra en sådan bedömning. Vad härefter gäller det under 2011 antagna uppdraget för Bolag I i tvisten mot Bolag III, konstaterar nämnden att det vid den aktuella tidpunkten, baserat på den information som fanns tillgänglig, inte förelåg något hinder för Advokatbyråns kontor i C-stad att åtaga sig ifrågavarande uppdrag. När ärendet för Bolag II 2015 utvecklats på sådant sätt att det stod klart att det förelåg en tvist med Bolag I, gjorde Advokatbyråns kontor i B-stad en förnyad intressekonfliktskontroll, vilken utvisade att motparten, Bolag I, var klient på byrån. Även om de båda tvisterna inte hade med varandra att göra, skulle Advokatbyrån i den uppkomna situationen komma att företräda en klient i en tvist mot Bolag I, samtidigt som Advokatbyrån skulle företräda Bolag I i en tvist mot en annan motpart. En sådan potentiell konflikt kan undantagsvis läkas genom samtycke från berörda klienter. Av obestridda uppgifter framgår att Bolag II lämnat ett sådant samtycke, och att Bolag I, på förfrågan från CII, också lämnat samtycke till att Advokatbyrån skulle fortsätta med båda uppdragen. Disciplinnämnden konstaterar att samtycke från berörda klienter, i en situation som denna, kan göra det möjligt för en advokatbyrå att biträda en klient i ett visst ärende, samtidigt som byrån biträder klientens motpart i ett annat, icke relaterat, ärende. Det ankommer dock alltid på advokaten – även om samtycke lämnats – att avgöra om det är möjligt att utan ovidkommande hänsyn biträda båda klienterna fullt ut. I ärendet har ifrågasatts, om det av Bolag I lämnade samtycket varit lämnat med korrekt informationsunderlag, och om det omfattat den situation som ställde samtycket på sin spets, nämligen ett skiljeförfarande mellan Bolag II och Bolag I. Det har också ifrågasatts om det var korrekt av advokaten att efterhöra om samtycke direkt med företrädare för klienten, eller om han borde ha gått via något ombud. Nämnden konstaterar att samtycket lämnats av den dåvarande VDn för Bolag I, vid en tidpunkt då tvisten med Bolag II var nära förestående och risken för ett skiljeförfarande var mycket påtaglig. Ett samtycke som lämnas under sådana förhållanden är något som advokaten måste kunna förlita sig på. Ett sådant samtycke kan alltså typiskt sett inte återkallas, inte ens om en ny företagsledning skulle göra en annan bedömning. När det gäller frågan om från vem ett samtycke skall inhämtas, är det uppenbarligen advokatens klient som skall tillfrågas, inte advokatens kollegas klients motparts ombud, således. Med den förfrågan som Advokatbyråns kontor i C-stad gjorde hos sin klient, och med det svar som lämnades av Bolag I, fanns det ingen skyldighet för vare sig Advokatbyråns kontor i B-stad eller Advokatbyråns kontor i C-stad att i det läget frånträda något av uppdragen. När det slutligen gäller CI:s och CII:s frånträdande av uppdraget för Bolag I, gör disciplinnämnden följande bedömning. I en situation, där Bolag I:s ombud i tvisten i tvisten mot Bolag II anmält såväl Bolag II:s ombud som Bolag I:s egna ombud för brott mot det advokatetiska regelverket, var det en naturlig sak för CI och CII att efterhöra med Bolag I, om bolaget fortfarande hade förtroende för sina advokater, och om de sålunda kunde fortsätta att biträda Bolag I i tvisten med Bolag III. När varken Bolag I eller dess ombud, A, trots upprepade påminnelser, lämnade klart besked om att advokaterna alltjämt hade klientens förtroende – ett besked som hade kunnat lämnas genom en enkel bekräftelse – utan i stället lämnade undanglidande och oklara svar, har det uppenbarligen stått CI och CII fritt att lämna pågående uppdrag. Det noteras i detta sammanhang att frånträdande skedde i god tid före den inplanerade huvudförhandlingen, och att detta frånträdande skulle ha kunnat ske väsentligt tidigare, om Bolag I, eller dess ombud, A, hade lämnat besked i saken, omgående efter det att frågan första gången ställts. Sammanfattningsvis finns alltså anledning att uttala viss kritik mot hur ärendet för Bolag II ursprungligen registrerades hos Advokatbyrån i B-stad. Utöver detta uttalande finner disciplinnämnden inte att det är visat att BI, BII, CI eller CII har brutit mot god advokatsed. n » 49