Tidningen Energ 1
Innovation Solceller av plast Nanotunna solceller
av plast kan förändra solelsmarknaden. Det hoppas Linköpingsföretaget Epishine som snart tar steget från labbet. N ikos Felekidis rullar fram några decimeter av den tunna solcellsfolien direkt från maskinen, som liknar en tryckpress. Här i Epishines labb i Linköping pågår förberedelserna för den kommande lanseringen av företagets nanotunna organiska solceller. Siktet är inställt på 2020. Tekniken för organiska solceller har funnits länge, men Epishines fördel är den skalbara produktionsprocessen, som ledde till att de i höstas vann Veckans affärers Eprize. – Det är ungefär som ett tidningstryckeri. Vi trycker flera lager av plastbläck på återvinningsbar PETplast. Vi startar produktion under 2020, säger Emma Woxlin, marknadschef och medgrundare. Konventionella solceller består av kisel och många av våra konkurrenter är beroende av olika metaller, till exempel silver och indium. Men Epishines solceller är helt organiska och består av ljusabsorberande polymerer som trycks i flera lager. Tekniken bygger på närmare 30 års forskning vid Linköpings universitet. För tre år sedan träffade forskarna bakom teknologin ett par personer från Chalmers entreprenörsskola, bland andra Emma Woxlin, och resultatet blev ett startupföretag. Nu satsar bolaget på marknadslansering, med stöd av 24 miljoner kronor i EUstöd som man fick i somras. I första skedet är siktet inställt på små sensorer och konsumentelektronik. De tunna och böjliga solcellerna är lätta att integrera i mindre enheter. – Det blir allt fler trådlösa produkter. Man kan inte ha tusentals enheter där man måste byta batterier titt som tätt. Våra solceller är i dagsläget optimerade för att fungera i inomhusljus. Vi har flera pilotprojekt där solcellerna används i sensorer, säger Emma Woxlin. På sikt har bolaget större visioner. Om några år ska deras solceller kunna integreras i byggnadsmaterial och fasader, är tanken. Men det finns utvecklingsutmaningar som behöver lösas innan dess. De organiska solcellerna har även lägre verkningsgrad än konventionella solceller, men på labbnivå tar man in på försprånget och där är forskarna nu uppe i drygt 17 procents effektivitet. Och genom att de är av plast blir återbetalningstiden kort, samtidigt som de är lätta att återvinna. Vilka är de största utmaningarna för er? – En utmaning är att skapa en ljusenergimarknad där man ser allt ljus som energi och inte bara direkt solljus. JOHAN WICKSTRÖM 54 NR 7 2019 TIDNINGEN ENERGI FOTO: PETER HOLGERSSON