Advokaten 1
Fokus Grov organ eis rad br to tslighet Polis vis
iterar personer som greps på en svartklubb efter ett misstänkt mord på Ångpannegatan på Hisingen i Göteborg. Femton personer togs till förhör. rade att minska effektiviteten och skada förtroendet för rättsväsendet, formuleringar som fick Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg att i sin blogg tala om ”spel med hög klubba” från åklagarnas sida. SAMARBETE NÖDVÄNDIGT Anne Ramberg är noga med att påpeka att hon i grunden är positiv till myndighetssamarbetet. – Det krävs samverkan mellan myndigheter för att man ska komma till rätta med den här allvarliga brottsligheten, säger hon, men fortsätter: – Däremot blir jag bekymrad över den bristande förståelse för advokatrollen och grundläggande rättsstatliga principer som författarna till rapporten ger uttryck för. Ett exempel på detta är påståendet att advokaterna inte fullgör sina skyldigheter att påtala utredningsbrister. I allmänhet beror sena påpekanden från försvarets sida ARBETET KRING STÄMNINGEN I RÄTTSSALEN Problemen med dålig stämning i rättssalen och öppna konflikter mellan åklagare och försvarare aktualiserades i och med det så kallade kokainmålet år 2012. Situationen fick Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg att ta initiativ till en dialog med domstolar och åklagare om stämningen i rättssalen och hur man kunde förhindra Advokaten Nr 4 • 2015 att förtroendet för rättsväsendet tog skada av bråken. Utifrån de möten som då hölls, och som också utmynnade i ett temanummer av tidskriften Advokaten om frågorna, har såväl domstolarna inom Svea hovrätts område som Åklagarmyndigheten på olika sätt fortsatt arbetet för att, utifrån sina olika roller, säkra en god och konstruktiv stämning i rättssalarna. Fokus, både i Svea hovrätts brottmålsprojekt och i åklagarnas arbete, ligger på stora och komplicerade mål. Åklagarmyndigheten har bland annat inriktat sig på hur man på bästa sätt kan utreda och delge dessa mål, medan Svea hovrätts projekt tar sikta på domarens roll och vikten av en god processledning. 33 på just utredningsbrister. Det kan handla om allt från slarvigt utförda målsägandeförhör till underlåtenhet att utreda vissa omständigheter. Varken den misstänkte eller försvararen har någon som helst utredningsskyldighet eller skyldighet att kvalitetssäkra förundersökningen, fastslår Anne Ramberg. Hon menar vidare att advokaten endast ska påtala utredningsbrister om det gagnar klienten. Det innebär i princip att endast sådana brister som leder till att åtal inte väcks eller att åtalet ogillas ska påtalas av försvararen. Detta följer av bestämmelsen i rättegångsbalken som föreskriver att advokaten ska tillvarata den misstänktes rätt och i detta syfte verka för sakens riktiga belysning. Att hävda som man gör i rapporten att det skulle vara advokaternas fel att dessa rättegångar blir så utdragna, det är både i sak fel och oförskämt, anser Anne Ramberg. Antydningen om att försvarsadvokaterna skulle vilja Anne Ramberg. »