Advokaten 1
Fokus Grov organiserad brottslighet samma håll. D
et ligger i processen att man har byggt in de motstridiga intressen som kan finnas i målet, så att de kommer fram i ljuset, säger Wersäll. ADVOKATERNA SKICKLIGARE I rapporten om myndighetssamarbetet under 2014 talas också om att de stora målen allt oftare ”leder till ett sämre samarbetsklimat i rättssalarna”. Såväl Anne Ramberg som Anders Perklev och Fredrik Wersäll betonar dock att bråk och dålig stämning under rättegångar fortfarande hör till undantagen och att de främst förekommit i riktigt stora mål som det så kallade Södertäljemålet och kokainmålet. Just utredningar genomförda het har försvararna agerat offensivt och pekat på brister i utredningarna, vilket kan ligga bakom rapportens uttalanden om försvarare som försöker rikta in sig på processuella eller perifera frågor. Anders Perklev pekar på en tydlig utveckling av mer aktiva advokater i dessa mål. Och Fredrik Wersäll håller med. – Ja, delvis är det så i de stora målen att det blir fler in”Detta måste vi, alla aktörer, lära oss att hantera – och naturinom ramen för myndighetssamarbetet mot den grova organiserade brottsligheten har i flera fall lett till sådana jättemål, med årslånga huvudförhandlingar och häktningstider på flera år. De långa utredningarna och förhandlingarna sätter alla parter under stor press, påpekar alla de intervjuade. – Omfånget på de här målen spelar väldigt stor roll, och man ska inte underskatta svårigheterna. Å ena sidan har jag förståelse för att utredningarna blir av den omfattningen med de arbetsmetoder man använder, och det är möjligt att det är svårundvikligt. Å andra sidan leder det till påfrestningar på rättssystemet som vi inte har sett tidigare, med bekymmer som långa resurskrävande förhandlingar, långa häktningstider, svårigheter med processledning och svårigheter när det gäller bevisföring, konstaterar Fredrik Wersäll. I flera av de stora målen kring organiserad brottsligvändningar. Men det tycker jag inte är åklagarnas sak att ha synpunkter på. Det är rätten som ska avgöra vad som är relevant och inte relevant, säger han. För Anne Ramberg är det knappast ett problem att advokaterna mer aktivt använder sig av rätteligtvis lagstiftaren ta tag i – så att vi fortsatt kan fullfölja rättegångar på ett bra sätt.” Anders Perklev gångsbalken. – Jag tror att advokaterna har blivit skickligare på processrätt och att de i ökad omfattning använder sig av de medel som står till buds och som lagstiftaren erbjuder, säger hon med viss stolthet. REFORMER KRÄVS Det tycks alltså som att de problem med konflikter och dålig stämning som har varit kring vissa mål i stor utsträckning beror på själva målens stora omfång och de särskilda problem som det skapar. Men även mer aktiva advokater kan utgöra en utmaning för rättssystemet. – Man kan nog säga att rättegångsbalken inte riktigt är anpassad för denna typ av stora och komplicerade mål, men inte heller för en processföring som innebär att man ställs inför väldigt många formella frågor som måste tas om hand på ett bra sätt under processen. Detta måste vi, alla aktörer, lära oss att hantera – och även lagstiftaren ta Fredrik Wersäll. Anders Perklev. » Advokaten Nr 4 • 2015 35