Advokaten 1
Nyheter Likvidator döms att betala En likvidator
har av Kammarrätten i Stockholm dömts för grov oaktsamhet och har ålagts ett betalningsansvar för cirka 716 miljoner kronor. Kärnan i målet handlar om ansvaret för att betala ut skatt för de företag som likvidatorn var utsedd för. Kammarrätten skriver att i det aktuella fallet så har likvidatorn åtminstone varit grovt oaktsam och att det således finns förutsättningar att ålägga honom betalningsansvar i enlighet med förvaltningsrättens tidigare dom. Kammarrätten skriver att den har särskilt beaktat att bolagens skattemässiga situation framgick av bolagens årsredovisningar och att likvidatorn företrätt bolagen i processer rörande deras skatter samt även i övrigt varit verksam inom koncernen. Han måste därmed, såsom erfaren likvidator och konkursförvaltare, ha förstått att bolagens situation var sådan att bolagen borde ha försatts i konkurs redan när han åtog sig uppdragen som likvidator. Trots detta vidtog han inga sådana åtgärder, konstaterar kammarrätten. I stället kallade han på okända borgenärer – trots att bolagen enligt honom själv inte bedrev någon verksamhet – och lät nöja sig med det. Av 12 kap. 6 b § skattebetalningslagen (1997:483) framgår att företrädaren helt eller delvis får befrias från betalningsskyldigheten om det finns särskilda skäl. När det gäller frågan om proportionalitet skriver kammarrätten att likvidatorn har ålagts betalningsansvar för cirka 716 miljoner kronor, vilket enligt kammarrätten kan framstå som ett orimligt högt belopp. Beloppet är dock en direkt följd av att bolagen dragit på sig mycket Domen kan utöka likvidatorernas ansvar Ledande företrädare i obeståndsbranschen varnar för att kammarrättens dom kan leda till att likvidatorernas personliga ansvar utökas och att bolag sätts i konkurs alltför snabbt. – Domen är överraskande och drakonisk. För den enskilde som berörs av domen blir konsekvenserna förödande. Generellt blir det svårt att få personer att vilja ta uppdrag som likvidator. Dessutom lär ansökan om konkurs komma mycket fort, säger Claes Zettermarck, advokat och en av Sveriges ledande affärsjurister. – En i flera hänseenden uppseendeväckande dom från Kammarrätten som riskerar att få långtgående konsekvenser i flera hänseenden, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. Henrik Rydén, vd på försäkringsmäklaren JLT Northern Europe, ser domen som en del av en ny trend som inleddes med Prosolvia/PwCdomen 2013. – Jag tror att den här domen, om den står sig, kan understryka det mer riskfyllda landskapet som allmänt gäller för styrelseoch professionsansvar och i synnerhet för likvidatorer och 6 kanske även konkursförvaltare på ett liknande sätt som Prosolvia/PwCdomen enligt spekulationerna skulle göra för revisorer och andra sysslomän, säger Henrik Rydén. Han tror att i förlängningen kan domen bidra till en annan riskbedömning hos försäkringsgivarna som tecknar försäkringar för professions och styrelseansvar. bengt ivarsson, ordförande för Advokatsamfundet, menar att den största faran är att det kan finnas domare som kommer att tolka in ännu mer i domen än vad som avses. – Man kommer att anse att så fort det är en likvidation och det finns en skatt som förfaller till betalning blir likvidatorn personligt betalningsansvarig. Det kan få långtgående konsekvenser för dem som tar likvidationsuppdrag, säger Bengt Ivarsson. Odd Swarting, ordförande i Rekonstruktör och konkursförvaltarkollegiet REKON, är i likhet med de övriga tillfrågade förvånad över domen och tycker att den är väldigt sträng. – Domen blir väldigt hård med beaktande av omständigheterna och hänsyn till det stora belopp som likvidatorn påförs. Claes Zettermarck. Henrik Rydén. Man kunde tycka att det i vart fall borde kunna finnas grund för befrielse till stora delar av beloppet på grund av särskilda skäl, säger Odd Swarting, som tycker att en av konsekvenserna av domen borde bli att det finns fog att införa en ny jämkningsregel. henrik rydén och bengt ivarsson tycker också att kammarrättens bedömning är väldigt sträng. – Det är ett väldigt stort belopp och kammarrätten gör en sträng bedömning av likvidatorns handlande eller snarare brist på handlande och vilka konsekvenser detta ska föranleda för likvidatorn, säger Henrik Rydén. – Man ställer väldigt stora krav på likvidatorn och man går för långt i en situation där likvidatorn inte har bedrivit någon verksamhet, utan bara försökt avveckla bolaget på det sätt som likvidatorn ska göra enligt aktiebolagslagen, säger Bengt Ivarsson. Zettermarck, Rydén och Ivarsson tror att domen kan leda till att likvidatorer ansöker om konkurs för företag på obestånd i ökad utsträckning. – Allmänt leder detta säkert Advokaten Nr 4 • 2015