Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » Business judgement rul
e och principen Det är metoderna bakom ett handlande som ska värderas i frågor om ansvar och oaktsamhet, inte resultatet, enligt några nya HD-fall. När domstolar ska bedöma frågor om exempelvis skadeståndsansvar ”Det gäller att En ny dataskyddslag / Caroline Olstedt Carlström, KarlFredrik Björklund. på grund av oaktsamhet, kan de behöva avgöra vad som var rätt handlande i en viss situation. Men sådana bedömningar är svåra att göra i efterhand. Högsta domstolens ordförande Steska värdera om ett handlande var aktsamt eller inte. Det gäller att fokusera på handlandet och handlingssituationen – inte händelseförloppet efteråt. Domare ska inte dra baklängesslutsatser, sa Lindskog. Stefan Lindskog presenfokusera på handlandet och handlingssituationen – inte händelseförloppet efteråt” fan Lindskog menar att HD i några fall de senaste åren har närmat sig den princip som i amerikansk rättslitteratur kallas business judgement rule. Den innebär att en bolagsstyrelse inte anses skadeståndsansvarig för affärsbeslut som visar sig ogynnsamma, om den har handlat i god tro, med den omsorg en förnuftig person visar och utifrån bolagets bästa intresse. Utgångspunkten i HDfallen har varit att det som ska bedömas är inte handlandet som sådant, utan de överväganden som ligger bakom. – Business judgement rule på svenska handlar ytterst om ett metodansvar, som kommer tillbaka så fort vi terade några av de rättsfall där HD har tillämpat principen. I fallet Trollhotellen, NJA 2012 s. 858, hade en styrelseledamot i strid med aktiebolagsrättsliga kapitalbristreglerna inte upprättat kontrollbalansräkning. Var han vårdslös? Enligt HD bör försumlighetsprövningen inriktas på om styrelseledamoten har agerat försvarligt i bolagets situation. Så länge styrelseledamoten har uppfyllt rimliga krav på att hålla sig informerad och göra en seriös utvärdering av situationen, finns det sällan anledning att ifrågasätta ställningstagandena. när kommunen i landskronafallet, NJA 2013 s. 145, tillfälligt placerade en LVUomhändertagen 13årig pyroman hos hennes mamma brände hon ned ett köpcentrum. HD skriver i domen att det kan vara motiverat att ta fasta mer på hur ett Stefan Lindskog. beslut har kommit till än på dess innehåll. Om det har fattats efter en god metodologisk ordning, bör innehållet i regel anses godtagbart. Socialnämnden borde ha gjort en adekvat, kontrollerbar skriftlig utvärdering av faresituationen. Eftersom den inte gjorde det, ansåg HD att kommunen hade varit vårdslös, och den blev skadeståndsskyldig mot försäkringsbolaget. I Kezbanfallet, NJA 2013 s. 842, hade miljödomstolen felaktigt påfört ett bolag miljösanktionsavgift. HD slog EU:s kvarstadsförordning – kraftfullt vapen för borgenärer EU:s nya förordning om kvarstad på bankmedel ger fordringsägare möjligheter att komma åt en gäldenärs tillgångar vid gränsöverskridande tvister. Advokat Emilia Lundberg och lagmannen Magnus Widebeck visade hur det nya verktyget kan användas för maximal effekt. EU:s kvarstadsförordning trädde i kraft den 18 januari 2017. Den gäller kvarstad på bankmedel för fordringsanspråk i privaträttsliga tvister som är gränsöverskridande och innehåller regler om verkställigheten. Dessutom ger den borgenären 36 möjligheter att få information om konton i banker i andra EUländer. Emilia Lundberg menade att kvarstad är underutnyttjat. – Med instrumentet kan man åstadkomma en maktförskjutning. Den som sitter på pengarna har ofta övertaget i en förlikningsdiskussion. Om du kan ändra de förutsättningarna, kan du också ändra förutsättningarna för att komma överens, sa hon. de nya reglerna kräver att fordringsägaren har hemvist i EU, med undantag för Danmark och Storbritannien, som står utanför förordningen. Ansökan om kvarstad kan avse bankmedel hos en bank eller filial inom de anslutna EUländerna. Beslutet gäller i samtliga stater som är bundna av förordningen. Fallet måste vara gränsöverskridande, det vill säga bankkontot måste finnas i en annan medlemsstat än den där ansökningsdomstolen finns eller där fordringsägaren har hemvist. Prövningen sker alltid utan att gäldenären underrättas om ansökan innan beslutet meddelas. Domstolen kan kräva säkerhet från fordringsägaren för skada till följd av ett felaktigt beslut. – Huvudregeln är att säkerhet krävs, sa Magnus Widebeck. Ansökan görs på ett standardiserat formulär där man lämnar ett stort antal uppgifter. domstolen ska fatta beslut inom fem dagar, eller inom tio dagar om dom inte finns. – Allting ska ske blixtsnabbt när väl beslutet är fattat. Gäldenären ska inte hinna reagera, sa Magnus Widebeck. Om det finns ett avgörande, är domstolen som meddelade avgörandet behörig domstol. Annars är domstolarna i medlemsstaten som är behörig att pröva fordringsanspråket behöriga. Advokaten Nr 9 • 2017