Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » ”Fokus måste ligga på
det Flera uppmärksammade mutskandaler de senaste åren har lett till ett ökat intresse för att undvika korruption med hjälp av preventiva åtgärder. Skadestånd och upprättelse: Om ersättningarnas upprättande och kompenserande funktion / Mårten Schultz. Det finns ingen enhetlig definition av korruption och det är inte något juridiskt begrepp. Men ibland används organisationen Transparency Internationals definition – missbruk av makt för egen eller personlig vinning, berättade Natali Phalén, generalseKorruption är dessutom riktigt ”Upplever man att tjänster inte tillsätts korrekt och att det förekommer mutor försvinner lojaliteten kreterare för Institutet mot mutor (IMM) sedan i april 2017 och dessförinnan advokat som utrett misstänkta mutbrott. Den största negativa effekten av korruption är, enligt henne, förtroendeskada på olika nivåer. – Upplever man att tjänster inte tillsätts korrekt och att det förekommer mutor försvinner lojaliteten och förtroende för företaget internt. Misstankar om mutskandaler leder också till medial uppmärksamhet som skadar förtroende för företaget och varumärket. Företag som döms för mutbrott riskerar också att inte få delta i offentliga upphandlingar – det gäller både i Sverige och USA. och förtroende för företaget internt” dyrt. Årligen beräknas mutor utbetalas för en triljon dollar i världen. Den svenska korruptionen kostar, enligt Statskontoret, ungefär 9 miljarder kronor per år. I USA kan företagsledningen göras ansvarig för korruption grundat på domstolspraxis. Den amerikanska mutlagstiftningen, FCPA, är formellt riktad mot personer i offentlig ställning men definitionen är mycket vid. Företagsledningens ökande ansvar uttrycks i begreppet ”failure to prevent”, vilket sprids snabbt även till andra områden. – Även svenska företag som mutar någon i Sverige kan falla under FCPA, sade Peter Utterström, advokat specialiserad på internationell företagsbeskattning och amerikansk korruptionslagstiftning. i samband med uppdateringen av den svenska mutbrottslagstiftningen 2012 infördes brottet ”vårdslös finansiering av mutbrott” i brottsbalken – en variant av ”failure to prevent”. För att brott ska föreligga krävs att en näringsidkare tillhandahåller pengar eller något annat av värde till någon som företräder näringsidkaren, till exempel en agent, utan att företagsledningen har genomfört nödvändiga kontroller av agenten och medlens användning. – En uttalad ambition var att ställa högre krav på hur företag arbetar preventivt med korruptionsfrågor. Det var en direkt följd av att Sverige har kritiserats hårt av OECD för att inte i tillräcklig utsträckning beivra brott som begås av svenska företag utomlands, sade Natali Phalén. Institutet mot mutor motverkar korruption bland annat genom självreglering och en näringslivskod som är strängare skriven än brottsbalken och dessutom innehåller riktlinjer för hur det går att tänka i olika situationer. Företag kan också vända sig till institutets etiknämnd för att få en konkret bedömning av om ett agerande är förenligt med koden, berättade Natali Phalén. Företagsbot kan i Sverige dömas ut om näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet, eller om det är ett brott som begås av en person i ledande ställning. Ungefär 20 företagsböter har dömts ut, den högsta på 3 miljoner kronor. Maxtaket för företagsbot är 10 miljoner kronor, men en utredAdvokater har en nyckelroll i rättsutvecklingen Prejudikatens betydelse i förmögenhetsrätten kommer att växa i framtiden. Orsaken är att lagstiftaren abdikerat. I stället tar Högsta domstolen ansvar för utvecklingen. Advokaterna har en nyckelroll. Man kan tänka sig rätten som ett brett istäcke av lagar med små hål här och var där prejudikat bubblar upp, inledde professor Christina Ramberg elegant med en metafor. Men strax tillade hon att bilden är felvisande. En annan bild beskriver verklighe38 ten bättre: En ocean med glest utspridda oljeriggar, där havet är prejudikaten och riggarna är lagstiftningen på området. För att klara sig måste man ha en båt, lära sig segla och navigera på den stora oceanen. Christina Ramberg konstaterade frankt att prejudikat blivit den dominerande rättskällan på förmögenhetsrättens område. Förklaringen är att lagstiftaren varit passiv, vilket i sin tur medfört att Högsta domstolen, HD, fått axla ansvaret för att utveckla rätten på området. Det leder i sin tur till att advokater får en viktig och växande roll. Problemet är att de till skillnad från sina angloamerikanska kollegor är ovana att använda sig av prejudikat som rättskälla. Samtidigt är prejudikat, rätt använda, ett kraftfullt verktyg. Ramberg, som utgick från sin senaste bok ”Prejudikat som Professor Christina Ramberg berättade pedagogiskt och underhållande om prejudikatens betydelse idag och i morgon. Advokaten Nr 9 • 2017