Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » Oklart vilka rättighet
er sårbara personer har i rättsprocessen Lagstiftningen är otydlig när det gäller vilka rättigheter personer med psykisk ohälsa och intellektuell funktionsnedsättning har i rättsliga processer. Inom rättsväsendet finns dessutom en stor okunskap om hur sårbara personer ska bemötas. Advokatens roll i vårdnadsmål och mål om barns boende och umgänge / Mia Edwall Insulander. – Den svenska lagstiftningen är generellt skriven. Det är inte klart vilka rättigheter en individ har, sade John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders. Nationell svensk lag ska dock tolkas i ljuset av internationella konventioner. I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns bland annat krav på effektiv tillgång till rättssystemet för personer med funktionsnedsättning. Europakonventionens artikel 6, rätten till en rättvis rättegång, och artikel 14, förbud mot diskriminering, är särskilt relevanta när det gäller att tillvarata sårbara personers processuella rättigheter. annika jyrwall åkerberg, människorättsjurist på Civil Rights Defenders, berättade att en några år gammal rapport från Polisförbundet visar att tre av fyra poliser upplevde att de inte hade adekvata förutsättningar för att möta personer med psykisk ohälsa inom ramen för sitt jobb. – Det gör att risken är stor att lämplig kunskap om hur man förhör den här målgruppen saknas. De som har intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har till exempel särskilt svårt att få ihop sammanhang, tidsuppfattning och konsekvenser. Och det blir svårare ju längre tiden går. Annika Jyrwall att Åkerberg berättade också att studier visar åtalsfrekvensen är avsevärt lägre vid misshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn som har en neuropsykiatrisk funkkiatriska funktionsnedsättningar fick målsägandebiträde i lägre utsträckning än andra målsägande. Det här är tecken på systematiska brister, sade hon. ”Det kan uppstå motsättningar mellan de etiska förhållningsregler som vi styrs av och vad klienten säger att han eller hon vill. Det blir väldigt tydligt om man har en klient som har psykisk ohälsa eller en diagnos.” tionsnedsättning än i andra fall. – Barnen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hördes i mycket lägre utsträckning än andra barn. Och kvinnor med neuropsyadvokat anna hellron berättade om de etiska överväganden som blir aktuella när klienterna är sårbara. I brottmål är till exempel den psykiska ohälsan eller intellektuella funktionsnedsättningen hos klienten inte alltid identifierad. – Det är inte ovanligt att man som advokat känner att något är annorlunda, men det är svårt att sätta fingret på vad det är. Det är också vanligt att klienten inte vill tillstå att det finns en problematik. Som advokat skulle man i vissa fall behöva lyfta frågan för att situationen ska kunna anpassas till klientens behov, sade Anna Hellron. Klientens instruktion ska i huvudsak styra hur advokaten agerar. Men Advokater riskerar att Utländska spioner är allt mer aktiva i Sverige. Advokater är en av deras potentiella målgrupper. Det framkom när en expert från Säkerhetspolisens kontraspionage besökte Advokatdagarna 2017. Ryssland och Kina är de två länder som bedriver det mest omfattande spionaget i Sverige i dag. De arbetar på en rad olika nivåer med olika typer av aktörer, allt från klassiska underrättelseofficerare och diplomater till affärsmän och journalister. 40 Dessutom förekommer i dag att andra länder bedriver en omfattande kartläggning av medborgare och flyktingar från deras ursprungliga länder. Det förklarade Säkerhetspolisens expert under föreläsningen som Advokatsamfundet hade bjudit in till. ryssland har under de senaste åren blivit mer offensivt och arbetar i dag betydligt mer aktivt i Sverige. Förutom att inhämta information om försvar och affärshemligheter vill landet Advokaten Nr 9 • 2017