Advokaten 1
Samfundet DISCIPLINÄRENDE BESLUT 2017 8 Advokat s
om har kontaktat Överförmyndarnämnden har agerat i syfte att tillvarata sin klients intresse. Ingen åtgärd. BAKGRUND X har varit förordnad som god man enligt 2 § lagen om god man för ensamkommande barn för Y. Advokat A har varit utsedd av Migrationsverket som offentligt biträde för Y. I april 2016 meddelade Migrationsverket att Y:s ansökan om asyl i Sverige avslagits och att han ska utvisas ur landet. ANMÄLAN X har i anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 7 juli 2016, riktat anmärkningar mot A rörande bristande samarbete och anfört i huvudsak följande. Migrationsverkets beslut är enligt hans mening välskrivet och välmotiverat. Samma dag som beslutet meddelades ringde A till honom och meddelade honom beslutet. Hon berättade också att hon samtalat med Y och att denne ville överklaga beslutet. Hon begärde att han skulle skriva på en fullmakt för att hon skulle kunna skicka in en överklagan ställd till Migrationsdomstolen. Han förklarade för A att han ville ta del av Migrationsverkets skriftliga beslut och att han, för att skriva under en fullmakt, ville ha Y:s löfte att han i fortsättningen skulle sköta sin skolgång och i övrigt göra rätt för sig. Han föreslog ett möte för vidare diskussioner. Han förklarade för A att han bedömde Y:s möjligheter att få ändring i högre instans som liten och att det inte kunde vara bäst för honom att stanna i Sverige om han inte vill lära sig svenska, sköta skolan och i övrigt göra rätt för sig. A förklarade för honom att 74 hon inte godtog hans ställningstagande utan avsåg att begära hans entledigande. Kort efter fick han ett SMS från A med uppgift om att hon inte avsåg att vidare samarbeta med honom. A:s agerande som advokat är anmärkningsvärt och felaktigt. När Migrationsverkets avslagsbeslut delgavs henne skulle hon rätteligen kallat både honom och Y till sig för att tillsammans gå igenom skälen till Migrationsverkets beslut och gemensamt bestämma vad som i det uppkomna läget vore bäst för hennes klient. (Av Sveriges Kommuners och Landstings webbkurs för gode män framgår under avsnittet ”asylprocessen” att det offentliga biträdet, om barnet fått avslag på sin ansökan om asyl, ska kontakta gode mannen och barnet och avtala ett möte med dem och diskutera vad som är bäst för barnet.) Givetvis har det ålegat A att, istället för att ta direktkontakt med Y, kalla Y och honom till ett möte och där gemensamt diskutera vad som var den bästa lösningen i ärendet. Så länge som han var god man för Y har han juridiskt sett varit både vårdnadshavare och förmyndare och därmed haft att företräda Y i alla hans angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga. Hennes beslut att inte fortsätta sitt samarbete med honom – så länge som han var god man för Y – torde inte vara i överensstämmelse med gällande lag. Han ifrågasätter om hennes agerande står i överensstämmelse med god advokatsed. X har även lämnat redogörelse för Y:s livssituation, skötsel av skolgång och konflikter kring honom. Vidare har X anfört att han flera gånger förklarat allvaret för Y i hans livssituation vilket inte hörsammats samt att han tvingats till bedömningen att Y, om han inte helt ändrar sin inställning och sköter sin skolgång, inte kommer att kunna integreras i det svenska samhället och bli en fungerande medborgare i Sverige. Mycket har talat för att det bästa för Y är att återvända till sin familj i landet Z där han har sina anhöriga. ADVOKATENS YTTRANDE A har i yttrande, som kom in till Advokatsamfundet den 12 augusti 2016, tillbakavisat anmärkningarna och anfört i huvudsak följande. Hon träffade X och sin klient Y med tolk för första gången den 7 april 2015. Vi detta sammanträde framkom att X och Y var av olika uppfattning om vad som hänt vid ett möte på HVBhemmet och vad som vid mötet hände med vissa av Y:s handlingar. Det uppkom en relativt hätsk diskussion mellan X och Y om detta vid mötet. Därefter nämnde antingen X eller Y att man hade haft en kontakt med Överförmyndarnämnden om ett eventuellt byte av god man. Den 7 oktober 2015 var hon, Y och X på muntlig kompletterande asylutredning vid Migrationsverket. Under utredningen reagerade både hon och handläggare på de frågor X ställde till klienten och hur han valde att formulera sina frågor. Direkt efter asylutredningen hade hon, X och Y en diskussion om detta. Det stod klart att hon och X hade olika uppfattning om vad som är en god mans roll vid asylutredningen. Hennes klient var mycket upprörd över de frågor han fått av X under asylutredningen och kände sig ifrågasatt av denne. Personal som var med från Y:s boende meddelade henne att de skulle hjälpa Y att kontakta Överförmyndarnämnden och ansöka om byte av god man. Under ärendets gång har Y löpande hört av sig på egen hand för att höra vad som händer i ärendet. Då Y varit mycket angelägen att få reda på Migrationsverkets beslut så snart som möjligt, då den långa väntan varit påfrestande för honom, valde hon att ringa honom så snart hon erhållit beslutet och meddela detta. Vid telefonsamtalet uppgav Y omedelbart att han ville överklaga. Hon meddelade honom att hon skulle kontakta X för att boka in en tid för sammanträde med tolk så de skulle gå igenom beslutet och utformande av överklagandet. Då Y är född 1998 och således blir myndig i slutet av innevarande år och då han talar god engelska var hennes bedömning att hon kunde kontakta honom direkt via telefon. Hon ringde därefter, samma dag, upp X och meddelade att hon erhållit Migrationsverkets beslut och att Y redan meddelat att han önskade överklaga. Hon lämnade vidare förslag på tid för sammanträde för genomgång av beslutet och utformning av överklagandet. Tiden för sammanträdet sändes även efter önskemål från X till honom per mejl. Den 13 april 2016 fick hon ett mejl från X där han uppgav att han gått igenom Migrationsverkets beslut och tyckte att beslutet var välskrivet och välmotiverat och att han bedömde möjligheten till ändring i högre instans som mycket liten. Han skrev vidare att Y:s möjlighet att anpassa sig till svenska förhållanden synes som små och att han misskötte skolgången. X avAdvokaten Nr 9 • 2017