Advokaten 1
Nyheter Skärpta kompetenskrav för målsägandebiträ
den Regeringen föreslår i en lagrådsremiss skärpta kompetenskrav för målsägandebiträden avseende kunskaper och erfarenheter. Endast jurister föreslås kunna förordnas till målsägandebiträden, och advokater eller biträdande jurister på advokatbyrå föreslås som huvudregel förordnas till målsägandebiträden. De skärpta kompetenskraven motiveras med att personen måste ha goda kunskaper om de regler som gäller under förundersökning och rättegång i brottmål. Ickeadvokater måste ha avlagt de kunskapsprov som krävs för behörighet till domaranställning för att kunna förordnas. I lagrådsremissen föreslås även rättens tillstånd för att ett målsägandebiträde ska få sätta någon annan i sitt ställe. på grund av reformen En modernare rättegång deltar målsäganden i dag sällan personligen i huvudförhandlingen i hovrätten. Regeringen menar därför att behovet av målsägandebiträde i hovrätten har minskat och att den funktion som målsägandebiträdet kan fylla i hovrätten är begränsad. Målsägandebiträdets förordnande föreslås därför endast gälla till dess att tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut. Ett målsägandebiträde ska dock kunna förordnas i hovrätten om det finns behov av det. lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. LÄS MER Lagrådsremissen Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden finns på Advokatsamfundets webbplats. 8 Advokatsamfundet är kritiskt till beslutet att fastställa en ny modell för beräkning av timkostnadsnormen för rättsliga biträden. Advokaten Nr 9 • 2017 Kritiserat förslag om timkostnadsnormen fastställt Det hårt kritiserade förslaget om beräkning av timkostnadsnormen blir verklighet. Advokatsamfundet är starkt kritiskt mot beslutet som leder till en sänkning av ersättningen till rättsliga biträden. Regeringen har beslutat att fastställa en ny modell för beräkning av timkostnadsnormen för rättsliga biträden. Beslutet innebär att underlaget för timkostnadsnormen ska knytas till ett tjänsteprisindex för tjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, som hämtas från SCB:s statistik med en tvåårig eftersläpning. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är mycket kritisk till beslutet och till att regeringen inte har beaktat den omfattande kritik som Advokatsamfundet riktade mot förslaget i sitt remissvar. – Jag finner det anmärkningsvärt att regeringen förefaller vara av uppfattningen att advokater inte ska få skäligt betalt för sitt arbete. Och inte bara det. Man anser tydligen att advokater i dagens system får för mycket betalt. Det inger stark olust, inte minst i ljuset av att advokater under lång tid agerat bank åt staten då de inte fått betalt för nedlagt arbete. Rättssäkerhet innebär att den rättssökande allmänheten ska ha tillgång till advokater som kan företräda dem, inte sällan mot staten. För att åstadkomma detta måste advokater vara tillförsäkrade en skälig ersättning. Så är inte fallet. Redan i dag är advokaten den sämst betalade av rättens aktörer, säger Anne Ramberg. i det förslag från Justitiedepartementet som föregick beslutet anfördes flera skäl till att införa en ny modell för beräkning av timkostnadsnormen. Ett skäl är att den nuvarande beräkningsmodellen är komplicerad och innebär att Domstolsverket måste göra en rad beräkningar, vilket är resurskrävande. Advokatsamfundets menade i sitt remissvar till departementspromemorian att det aldrig tidigare har anförts att den nuvarande beräkningsmodellen är så komplicerad och resurskrävande för Domstolsverket att modellen av den anledningen måste ändras. Enligt samfundet är det inte heller ett tillräckligt skäl för att ändra beräkningsmodellen. LÄS MER Läs mer om den nya modellen för timkostnadsnormen på Advokatsamfundets webbplats. Advokatsamfundet menade också att den beräkningsmodell som föreslås skulle leda till en sänkning av timkostnadsnormen. Promemorian påtalade dock att den nuvarande modellen innebär att det är svårt att kontrollera att omräkningen över tid korrekt återspeglar kostnadsutvecklingen för rättsliga biträden, och att det kan konstateras att timkostnadsnormen över tid har haft en högre uppräkning än jämförbara omräkningsalternativ. advokatsamfundet är kritiskt till att grunden till påståendet om att timkostnadsnormen över tid har haft en högre uppräkning än jämförbara omräkningsalternativ inte redovisas i beslutsunderlaget. Överlag var samfundet kritiskt till att promemorian bestod av en rad summariska påståenden som grund till den föreslagna förändringen samt bara var på drygt tre sidor i omfattning. – Det är ytterst nonchalant att hantera frågan om införande av en ny beräkningsmodell för timkostnadsnormen på det här sättet, då den förändringen påverkar många tusen personers möjlighet att ta betalt för sina tjänster, säger Anne Ramberg. MA FOTO: ISTOCK