Advokaten 1
Gästkrönika GÄSTKRÖNIKÖR PETER WOLODARSKI Polisen
gick till maximal inte sällan tangerar journalistiken juridiken. Det är påfallande ofta rollen som chefredaktör och utgivare kommer nära rättsliga frågor. Att Advokatsamfundet uppmärksammar DN:s arbete med sitt journalistpris känns därför hedrande och förpliktande. Organisationen har under Anne Rambergs ledning blivit en allt viktigare röst för rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. I båda våra världar är dessa frågor centrala. Låt mig ta upp ett belysande exempel från hösten 2013, som handlar om det så kallade romregistret. det började med ett mail från vår reporter Niklas Orrenius: ”Det känns i magen när man har uppgifter om något riktigt lovande”, skrev han till mig och ett par andra redaktörer. Två dagar senare kom ett sms med bilder. Det innehöll ett släktträd på över 4 000 romer och mer än 1 000 barn. Merparten var inte misstänkta för något brott. Registret var sökbart för anställda i Skånepolisen; det ansågs användbart. Uppgifterna var så allvarliga att vi direkt lät tidningens advokater på Danowsky & Partners gå igenom materialet. Deras slutsats var att polisen i flera avseenden saknade rättslig grund för registreringen. Vi lät även grundlagsexperten Johan Hirschfeldt ta del av DN:s uppgifter, och han var mycket bekymrad. Polisen, däremot, kom med blandade reaktioner. Dagens Nyheters avslöjande framkallade först polisiär förnekelse, sen bekräftelse, sen ett slags ursäkt från Rikspolisstyrelsen och till sist en motoffensiv från Skånepolisen. Frågan fick stor politisk och medial uppmärksamhet och ledde till debatt i SVT:s Agenda mellan Skånepolisens chefsjurist Monica Nebelius och undertecknad. I den sade Nebelius: ”DN har målat upp en Pandoras ask, och nu öppnar de på locket. Vad händer då: det väller ut fördomar mot romer. Det är DN som pekar ut den romska gruppen, det 18 är inte Skånepolisen. Det är oerhört beklagligt. Jag känner stor olust att överhuvudtaget behöva figurera med mitt namn på ett papper där vi ska delta i detta och lägga fram uppgifter som ska speglas mot den verklighet som DN har lagt fast. Den är inte riktig.” Det var alltså budbäraren som var problemet – inte den polisiära registreringen. Få saker har varit föremål för så mycket myndighetsgranskning som Skånepolisens romregister. Chefsjuristens slutsatser kan således kontrasteras mot vad de som utövar tillsyn av polisen har haft att säga i ärendet. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden beskrev registret som ”i flera avseenden” olagligt. Ordföranden Sigurd Heuman konstaterade att han ”aldrig sett ett så dåligt register”. Justitiekanslern beslutade att tilldela var och av de registrerade 5 000 kronor i individuellt skadestånd. Diskrimineringsombudsmannen fann att registret kunde tyda på ”etnisk profilering”. Justitieombudsmannen riktade stenhård kritik mot flera personer inom dåvarande Skånepolisen: ”Uppgiftssamlingarna har de facto fått karaktären av ett register över etnisk tillhörighet”, skrev JO. Hon pekade ut sex personer i sitt beslut – samtliga bär ett tungt ansvar för att registret existerade. hur har det gått för de kritiserade polischeferna efter avslöjandet? Låt oss titta på de fyra personer som hade högst befattningar. l Tidigare länspolismästaren Eva Årestad Radner – hon är i dag kanslichef hos rikspolischefen Dan Eliasson. l Tidigare länspolismästaren Klas Johansson – han är numera chef för nyinrättade Polisregion Nord. l Tidigare chefen för länskriminalen Henrik Malmquist – fram till 2015 chef för Rikskriminalen. l Tidigare chefen för länskriminalen Stefan Sintéus – chef för polisområde Malmö. Advokaten Nr 6 • 2015