Advokaten 1
Fokus Avtalslagen » är trycket på lagstiftaren i
dag så stort – bland annat på grund av EU och EES – att rättsvetenskapligt grundade reformer inte får samma uppmärksamhet som då avtalslagen antogs. STÖRRE AVSTÅND MELLAN FORSKNING OCH LAGSTIFTNING Giertsen konstaterar att utvecklingen i den nordiska förmögenhetsrätten går från generalisering – med avtalslagen som exempel – till specialisering. Avtalsrätten är i högre grad än tidigare en arena för politiska hänsyn, som till exempel konsumentskydd. Allt fler lagstiftningsinitiativ kommer från internationella organisationer, inte från länderna själva. Det kräver så mycket resurser att genomföra de internationella initiativen att de nordiska justitiedepartementen har mindre kapacitet att arbeta med nationellt grundad civilrättslig lagstiftning. Lagstiftaren har lämnat den mest generella lagen i den nordiska avtalsrätten – avtalslagen – på ett sidospår, och i stället valt speciallagstiftning. På det icke lagreglerade området skapar splittringen mindre utrymme för allmänna principer, menar Giertsen. Johan Giertsen tror inte att en modernisering av avtalslagen är realistisk, och inte heller tror han att det är sannolikt att de nordiska länderna samordnar anpassningen av avtalslagen till kraven från EU och andra internationella organ. Enligt Giertsen innebär det att avtalslagen blir ytterligare marginaliserad. Men att avtalslagen ställs i skuggan betyder inte att avtalsrätten i sig blir ointressant. Den kommer att utvecklas i samverkan mellan nordiska traditioner, praxis och internationella rättskällor. – Samordningen av det växande antalet motstridiga källor kommer att ge nordiska jurister allt större utmaningar och en spännande vardag. Det blir bara kul för akademiker! sa Johan Giertsen vid seminariet i Lund. INGA SKÄL FÖR ATT REFORMERA LAGEN Torsten Iversen, professor vid universitetet i Århus, ser inga skäl för att reformera avtalslagen. Han menar att den ger uttryck för förnuftiga, bra idéer, som utgör viktiga principer i nordisk avtalsrätt – framför allt löftesprincipen, men också principer som att muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga och att oren accept ska betraktas som ett nytt anbud. – Avtalslagen är skriven på ett gott och kraftfullt språk, sa Torsten Iversen vid seminariet i Lund, och slog fast att 24 det är relativt ofarligt att allt inte är reglerat i lag, jämfört med att söka reglera allt. Gamla regler bör man ändra bara om det finns god grund, och nya regler bör man likaså införa bara om det finns god grund, framhöll Iversen. ÄR PRAKTIKERNA LIKA LYCKLIGA ÖVER AVTALSLAGEN SOM FORSKARNA? Christina Ramberg, professor vid Stockholms universitet, noterade att omkring 60 forskare var med på seminariet i Lund, och att dessa forskare sammanlagt säkert har publicerat mer än 60 000 sidor avtalsrättsliga texter och att det finns många forskare som inte var närvarande som skrivit ytterligare texter. Men hon anmärkte också att inte så många praktiskt verksamma var på plats vid seminariet. – Är praktikerna, advokaterna och domarna, lika lyckliga som vi? frågade Christina Ramberg. Hon förklarade att ett antal grundläggande, praktiska, centrala och vanliga frågor inte får svar i avtalslagen, till exempel ansvaret vid culpa in contrahendo, avtalsslut vid sidan av anbud och accept, avtalstolkning, tredjemansavtal, standardavtal, rättsföljden vid ogiltiga avtal och påföljder vid avtalsbrott. Johan Giertsen. – Problemet är att praktiskt verksamma jurister tror att det står en mängd regler i avtalslagen, som inte står där, sa hon. Det är också svårt att ta reda på vad som gäller om avtalstyper som inte är specialreglerade, som konsultavtal, kommersiella entreprenadavtal, outsourcingavtal, återförsäljaravtal, licensavtal, franchising, kommersiella kreditavtal, eller sekretessavtal. Det är okontroversiellt bland forskare att avtalslagen inte är uttömmande. Men det är inte självklart för praktiker. Praktikerna har inte klart för sig att det finns så mycket som inte är lagfäst. Det är missvisande att avtalslagen ger intryck av att ge svar på många frågor fast den inte gör det, anser Christina Ramberg. Den jurist som finner ett svar gör det någon annanstans, i de andra rättskällor som omger avtalslagen. Juristen tolkar rättsreglerna genom en komplicerad tillämpning av de många rättskällorna, som Högsta domstolens praxis, den juridiska doktrinen och internationella dokument. AVTALSLAGEN ÄR OBSOLET – OCH INTE ANVÄNDARVÄNLIG Enligt Christina Rambergs uppfattning är avtalslagen i praktiken obsolet. Till exempel handlar lagens reglering Advokaten Nr 6 • 2015