Advokaten 1
Fokus Avtalslagen av anbud och accept om former f
ör avtals ingående som inte längre är vanliga. Fullmaktsreglerna ger inte en riktig bild av rättsläget eftersom det finns fullmaktstyper som inte beskrivs i lagen. Frågan om avtalsbundenhet vid illojala beteenden som inte är brottsliga regleras inte, inte heller vad som händer vid andra, vanliga, misstag från parternas sida än förklaringsmisstag. Christina Ramberg menar att avtalslagen inte är användarvänlig. Den underlättar inte för advokater och domare att finna rättsreglerna, utan leder dem snarare på villovägar. AVSKAFFA AVTALSLAGEN – UTAN ATT ERSÄTTA DEN! Tidigare har Christina Ramberg förespråkat en ny, modern svensk avtalslag. Men nyligen har hon ändrat sig. Numera anser hon att Sverige bör avskaffa avtalslagen – utan att ersätta den med annan lagstiftning. Enligt Ramberg har en ny avDärmed anser hon att det bästa är att basera avtalsrätten endast på rättspraxis som rättskälla. Att formellt upphäva avtalslagen skulle underlätta övergången. När väl avtalslagen har upphävts anser Christina Ramberg att det är lämpligt att sammanställa rättspraxis i form av vad som på engelska kallas restatement – en kodifikation av gällande rätt, utformad av professorer, advokater och domare. Lena Sisula-Tulokas, professor vid Helsingfors universitet, har lämnat ett liknande förslag om en nordisk avtalsrättslig databas. Christina Ramberg har själv tidigare gjort en restatement-liknande översikt av svensk avtalsrätt med webbplatsen www.avtalslagen2010.se. ”Samordningen av det växande antalet motstridiga källor kommer att ge nordtalslag flera nackdelar: Den kräver tid och resurser, innebär dåliga kompromisser och ofullständighet, leder till stagnation, blir abstrakt och fördunklar förutsebarheten, och det uppstår osäkerhet om i vilken utsträckning tidigare rättsfall och doktrin fortfarande gäller. Dessutom skulle den nordiska rätts olikheten bli större, eftersom länderna inte skulle kunna komma överens om innehållet i en gemensam lag. Christina Ramberg menar att det nu i praktiken inte finns någon lagstiftning för den allmänna avtalsrätten, eftersom avtalslagen i princip är obsolet. HD HAR ÖVERTAGIT ROLLEN SOM NORMGIVARE Rättspraxis har blivit den dominerande rättskällan för avtalsrätten. Högsta domstolen har övertagit rollen som normgivare. Det innebär att Sverige har gått från civil law till case law när det gäller avtalsrätten, hävdar Christina Ramberg. Hon framhåller en rad fördelar med rättspraxis som rättskälla framför lagstiftning. Rättspraxis leder till lägre komplexitet, eftersom den inte strävar efter att konstruera ett systematiskt regelsystem eller att vara heltäckande. Den är enklare att modifiera än lagstiftning, där det krävs att nya regler passar in i helheten; därför har lagstiftning en inneboende tröghet som hindrar förändringar och tilllägg – avtalslagen är ett exempel på det. Ramberg menar också att ett normsystem som baseras på rättspraxis är mera lättillgängligt än lagstiftning, eftersom användaren inte behöver börja med att dechiffrera ett komplext system av definitioner och referenser. Advokaten Nr 6 • 2015 iska jurister allt större utmaningar och en spännande vardag. Det blir bara kul för akademiker!”” Johan Giertsen AVTALSLAGEN ÄR INTE EN OINTRESSANT RELIK Lena Sisula-Tulokas förklarar att avtalslagens spelplan hela tiden krymper. Vi har fått en mängd speciallagstiftning, en omfattande konsumentlagstiftning med inbyggd EU-rätt, en internationell köplag (CISG) med bestämmelser om avtals ingående och ett stort antal etablerade standardavtal. Men det har inte alls lett till att avtalslagen är en ointressant relik i dag, enligt Sisula-Tulokas. Hon pekar på att den allmänna avtalsrätten väcker stort engagemang på både nationell, nordisk och internationell nivå. De europeiska och internationella principsamlingarna som har utarbetats inom den allmänna avtalsrätten, som Unidroit Principles of International Commercial Contracts, Principles of European Contract Law och Draft Common Frame of Reference, tecknar spännande visioner för den nordiska rätten, menar Lena Sisula-Tulokas, som särskilt framhåller projektet Nordic Restatement of Contract Law, lett av professor Ole Lando, och Christina Rambergs kodifikation av svensk avtalsrätt, www.avtalslagen2010. se. EN NY NORDISK AVTALSLAG Professor Lena Sisula-Tulokas slår fast att avtalslagen har stora luckor och otydligheter. Hon ser fem möjliga handlingsalternativ för avtalslagens framtid: 1. Att skapa en ny nordisk avtalslag är det alla forskare drömmer om – om de får göra det helt på egen hand! Lena Sisula-Tulokas konstaterar att det innebär en fantastisk utmaning att skriva en lag som ska täcka många avtal av helt olika art: I princip ska den reglera långtids- och punktkontrakt, nationella och internationella avtal, köp av städtjänster och atomkraftverk och så vidare. Lagen 25 »