Advokaten 1
Fokus Avtalslagen » bör bland annat innehålla gen
erella regler om avtalstolkning, ogiltighet, culpa in contrahendo, orena accepter och modern fullmaktslära. – Tekniskt sett är det enkelt att skriva en ny avtalslag. Det finns många goda lagstiftningsmodeller att utgå från, och mycket hör till den dispositiva rätten, sa Lena SisulaTulokas vid seminariet i Lund. Lagstiftaren ställs inför en rad fundamentala frågor: Vad ska en modern avtalslag innehålla – vad är ett rimligt omfång? Vilken är den ändamålsenliga abstraktionsLena Sisula-Tulokas. nivån? Hur långt ska lagstiftaren låta sig påverkas av ”främmande” modeller och begreppsbildning? Men Lena Sisula-Tulokas menar att en ny lag är en orealistisk tanke. En ny nordisk avtalslag står inte högt på de nordiska justitieministeriernas prioritetslista. DELREVISIONER AV AVTALSLAGEN 2. Delrevisioner av avtalslagen är en mer genomförbar strategi, enligt Lena Sisula-Tulokas, som menar att avtalsrätten i Norden ser ut att klara sig väl utan modernare lagbestämmelser. Hon hävdar att den nordiska avtalsrättens styrka ligger i att den kan lösa tvister smidigt med hjälp av en flexibel rättspragmatism utifrån allmänna principer, praxis från skickliga domstolar och en mångsidig doktrin. Genom delrevisioner kan man åtgärda de mest akuta bristerna. Sisula-Tulokas betonar att det gäller att uppnå nordiskt samförstånd om både behovet av reformer och deras innehåll. Om länderna väljer att göra rent nationella ändringar, förlorar avtalslagen sin särställning. Det skulle innebära att den unika gemensamma avtals26 rättsliga nordiska kunskapsbanken med 100 års praxis och doktrin smulades sönder. – Den kunskapsbanken bör vi slå vakt om, sa Lena Sisula-Tulokas vid seminariet i Lund. ATT INTE GÖRA NÅGONTING 3. Ett alternativ är att inte göra någonting alls, utan i stället förlita sig på domstolarna. Lena Sisula-Tulokas menar att det är ett dåligt alternativ. En lagstiftning med uppenbara luckor, föråldrade paragrafer och ”hemliga koder” som ska läsas på ett visst sätt skapar oförutsebarhet och osäkerhet om rättstillståndet. Den civilrättsliga splittringen innebär enligt hennes uppfattning att det finns ett behov av en modern generell modellag i Norden. ALLA LÄNDER GÖR SOM DE VILL 4. I teorin finns alternativet att alla länder gör som de vill – behåller avtalslagen, reviderar den utifrån egna behov eller skriver en ny lag. Men Lena Sisula-Tulokas är inte beredd att ge upp den nordiska lagtraditionen. Hon påminner om att lagstiftningssamarbetet samt vår gemensamma rättspraxis och doktrin som formar en gemensam kunskapsmassa ger Norden en starkare gemensam röst i det europeiska och internationella arbetet med att harmonisera lagar. Men dessutom är det en fråga om ekonomisk rationalitet: Det är kostnadseffektivt att mindre länder har gemensam lagstiftning de kan bygga en stor kunskapsmängd kring, som alla kan utnyttja fritt. Lena Sisula-Tulokas varnar för att landsspecifika särlösningar för akuta problem i avtalslagstiftningen leder Advokaten Nr 6 • 2015