Advokaten 1
Fokus Avtalslagen » RÄTTSHISTORIA Så kom avtalsla
gen till A Skapandet av avtalslagen är en spännande berättelse som rymmer beskyllningar om megalomani men även nordisk pragmatism som till slut segrar. vtalslagen kom till i en synnerligen dramatisk tid. Första världskriget rasade och det rådde en tid av stora och grundläggande samhällsförändringar. Professor Kjell Åke Modéer beskriver tidsandan som en geopolitiskt betingad apokalyps, och det var ur detta politiska kaos som 1900-talets rättsliga modernitet föddes. – Uppbrotten från historisk idealism och nationell tradition, och samtidigt accepterandet av nya alternativ, reflekterades inte bara i modernismens radikala konst och musik och deras vulkaniska utbrott på 1910-talets mitt. Också de juridiska perspektiven förändrades – för avtalsrättens vidkommande från sedvanerätt till lag, säger Modéer som betonar att avtalslagen skapas i en brytningstid där reformivrare med ett tydligt socialt patos tar allt större utrymme från traditionsbevarare med konservativt synsätt. Sedan mitten av 1800-talet hade den så kallade skandiKjell Åke Modéer. Ditlev Tamm. 30 navismen fått ett allt större genomslag och i de nordiska länderna fanns en tydlig strömning att de nordiska folken var brödrafolk med en gemensam kultur och historia. Innebörden av skandinavismen var, enligt Modéer, en samhörighetskänsla och en önskan om utökat kulturutbyte, med i förlängningen även ett politiskt och rättsligt samarbete. De nordiska länderna hade redan gemensamt arbetat fram en sjölag och en växellag. Intresset för att skapa en gemensam nordisk avtalslag var tämligen stort. Flera av tidens framträdande jurister var väl medvetna om att länder som Tyskland och Frankrike infört civilrättskodifikationer. OLIKA INSTÄLLNINGAR Inställningen till att skapa en gemensam avtalslag skilde sig åt i Danmark, Sverige och Norge. I Danmark och Sverige var stämningarna för en kodifiering av civilrätten betydligt varmare än i Norge. En viktig delförklaring till Norges agerande var att landets union med Sverige upplösts år 1905. I det omfattande arbetet med att skapa avtalslagen var det framför allt tre personer som stod i centrum: den danske juristen Julius Lassen, som var en tydlig förespråkare för en kodifiering av civilrätten, den svenska juristen Tore Almén, som anses ha stått nära Lassens uppfattning, och den norska juristen Fredrik Stang, som var en direkt motståndare till kodifieringsidén. Den danske professorn Ditlev Tamm konstaterar att det norska motståndet mot kodifieringstanken var betydande. Tamm beskriver hur den norska professorn Francis Hagerup, som var skeptisk till en kodifiering, i ett brev till sin svenska kollega Ivar Afzelius förklarade att han visserligen stödde idén om att kodifiera vissa delar av obligationsrätten. Men det överordnade projektet med en privaträttskodifikation betraktade han som ett uttryck för storhetsvansinne och att det först och främst var ett danskt projekt buret av ”chauvinistisk megalomani”. Advokaten Nr 6 • 2015 Den 11 juni hölls en jubileumskonferens i Lund med anledning av att avtalslagen 100-årsjubilerade. På konferensen medverkade flera framstående forskare.