Advokaten 1
Fokus Avtalslagen MINSTA GEMENSAMMA NÄMNARE Så sm
åningom kunde dock den gemensamma nordiska lagstiftningskommittén enas. – I stället för en modern civilrättskodifikation av fransk eller tysk modell fick vi i Skandinavien som bekant reformerade dellagstiftningar. Den centrala obligationsrätten reglerades först i köplagen 1905 och sedan i avtalslagen 1915, säger Kjell Åke Modéer. Den norske professorn Sverre Blandhol konstaterar att vi aldrig fick någon kodifiering av privaträtten efter det mönster som finns i olika kontinentaleuropeiska länder, trots att flera tongivande röster med Julius Lassen i spetsen argumenterade för det. Som han ser det har det olika delförklaringar. – Särskilt Lassen och förmodligen även Almén önskade en mer omfattande lagstiftning med en större betoning på fullständighet och systematik. Men trots att Stang var i minoritet var det hans syn som segrade, säger Blandhol. Den minsta gemensamma nämnaren kom att styra det som blev den nordiska avtalslagen. Det som uppfattades som den minsta gemensamma nämnanaren sammanföll i stort sett med Fredrik Stangs förslag, eftersom Sverige och Danmark ville ha med Norge, och Norge inte ville ha mer än detta. Advokaten Nr 6 • 2015 Sverre Blandhol. – Politik är det möjligas konst, och det gäller även lagstiftningspolitik på privaträttens område, konstaterar Sverre Blandhol. Att det överhuvudtaget blev en lag och att den fick den utformning som den fick beror nog, menar Blandhol, till stor del på att det trots stora skillnader i den principiella synen på metoder för utformningen av avtalsrättsliga principer fanns viktiga likheter i grundläggande inställning till lagstiftning och rättspraxis. ADVOKATBERÖM I anslutning till Baltiska utställningen, en internationell industriutställning i Malmö sommaren 1914, höll Sveriges advokatsamfund sitt årsmöte där, berättar Modéer. Ett viktigt förhandlingsämne det året var det då aktuella förslaget till avtalslag. – Den lärde advokaten Albert Koersner skrev en gedigen kommentar till förslaget. Även om han hade ett antal mindre reservationer var han full av lovord, säger Kjell Åke Modéer och berättar vidare att enligt Koersner utgjorde förslaget ”ett stort framsteg till införande av moderna rättsgrundsatser på mycket vitala lagstiftningsfält och kännetecknas samtidigt av stor förtrogenhet med gällande rättsåskådning”. Koersner betonade motivens höga kvalitet – de utgjorde ”ett beaktansvärt tillskott till den svenska juridiska litteraturen”. n Ruin eller inte – vänd! 31 »