Advokaten 1
Fokus Avtalslagen avtalslagar gott exempel på att
det går ganska smärtfritt att ändra på en nordisk lag. Det har däremot krävts väldigt stora insatser för att få till stånd ändringar i BGB, säger Johan Bärlund. I många europeiska länder reformeras nu avtalsrätten. Nästa år införs en helt ny avtalsrätt i Frankrike, i Nederländerna har avtalsrätten redan reformerats, och i Schweiz och Spanien samt i flera latinamerikanska länder pågår för närvarande en reformering. I Norden finns olika uppfattningar om huruvida avtalslagen behöver uppdateras. Vissa tycker att lagen är bra som den är, medan andra vill att den upphävs och ersätts med rättspraxis. Johan Bärlund hör till dem som tycker att avtalslagarna fungerar väl i de nordiska länderna. – Men första kapitlet om avtals ingående skulle kunna skrivas om i en modernare form och antyda att det finns flera sätt att ingå avtal. I andra kapitlet som gäller fullmakt regleras enbart hur man upphäver fullmakten, indirekt kan man sluta sig till hur en fullmakt skapas. Med modern lagstiftningsteknik skulle de här paragraferna kunna skrivas om, säger Johan Bärlund. ”BEVARA RÄTTSLIKHETEN” Samtidigt betonar han att om de nordiska länderna inte kan komma överens om gemensamma reformer är det bättre att behålla lagen som den är – för att bevara den rättslikhet som finns. Inför hundraårsjubileet av den svenska avtalslagen har nordiska akademiker tagit fram två skrifter om avtalslagarna i Norden, varav den ena är författad på engelska. Boken vänder sig till en internationell publik. Och Johan Bärlund tror att det finns en marknad för nordisk avtalsrätt även utanför de nordiska länderna. – De nordiska länderna är välmående samhällen. När andra länder försöker höja sin välfärd kan de inse att de nordiska lagstiftningsmodellerna bidrar till att öka välfärden. Och i Norden finns det en hög grad av pragmatism. Lagstiftningen är mer pedagogisk än i många andra länder – det gör att icke-jurister också har en möjlighet att förstå sig på lagstiftningen, säger han. n populärast i Norge – Det finns ingen gemensam styrning av rättsutvecklingen i de nordiska länderna. Det gör att det kan bli sådana här skillnader. Det leder till merkostnader för företag som har hela Norden som hemmamarknad. De blir tvungna att skaffa sig information om skillnaderna. I vilket nordiskt land är det bäst att ingå avtal? – Det finns inget entydigt svar på den frågan. Men den norska modellen kan upplevas som snäppet mer rättvis än den svenska, som är lite hårdare mot den avtalspart som eventuellt förlorar en tvist som handlar om hur loAdvokaten Nr 6 • 2015 jala avtalsparterna ska vara mot varandra, säger Johan Bärlund. Andra bärande principer inom avtalsrätten är principen om avtalsfrihet och principen om att avtal ska hållas. Sedan samtliga nordiska länder infört 36 § i sina avtalslagar är även skälighetsprincipen en bärande avtalsrättslig princip – oskäliga avtal tolereras inte. Det finns även en princip om skydd för den svagare parten. I förhållandet mellan konsument och näringsidkare är konsumenten den svagare parten och den som i regel skyddas. n Ålderdomligt språk minskar förståelsen – vänd! 35 » Johan Bärlund.