Advokaten 1
Fokus Avta s a en Av lsl l g Den minsta gemensamm
a nämnaren kom att styra det som blev den nordiska avtalslagen. Det som uppfattades som den minsta gemensamma nämnaren sammanföll i stort sett med Fredrik Stangs förslag, eftersom Sverige och Danmark ville ha med Norge, och Norge inte ville ha mer än detta. Den är inte bindande, men är ett stöd i hur man kan tänka i olika frågor. Hon anser att det dessutom saknas rättspraxis på många områden, vilket kan leda till fler rättsliga processer. – Om praxis är tydlig får den en handlingsdirigerande effekt för parterna. Om praxis däremot är mångtydig är det vanligare att parterna vill se om de har rätt och väljer att pröva frågan i domstol. Det finns processekonomiska aspekter på det, säger Erica Wiking Häger som gärna skulle se att det fanns mer rättspraxis exempelvis vad gäller påföljder – såsom vilka möjligheter som finns till skadestånd om ett avtal ogiltigförklaras. ÅLDERDOMLIG SPRÅKDRÄKT Lagens ålderdomliga språkdräkt är också något som många praktiker upplever som ett problem. Advokaten Nr 6 • 2015 – För en jurist är språket nog ingen större utmaning, men det är inte självklart att vem som helst kan läsa och begripa det som står. Och det är klart att man ska sträva efter att ha ett enkelt, begripligt, modernt språk, säger Erica Wiking Häger. Företagarna tycker att lagen i grunden fungerar bra, men organisationen skulle också gärna se att språket i lagen moderniserades. Trots att Magnus Widebeck ifrågasätter om nya juristgenerationer kan ta till sig vokabulären i lagen är han inte säker på att en modernisering av språket är rätt väg att gå. – Ändras språket finns risk för att det tas som intäkt för att det har skett en förändring i lagen och att det börjar processas om frågor som i dag är klarlagda. Dessutom är det inte säkert att gammal rättspraxis kan öva inflytande 37 Magnus Widebeck. »