Advokaten 1
1 600 dödsdomar, varav sju verkställts. Terrorlag
stiftningen i Malaysia framstår som, försiktigt uttryckt, medeltida. Misstänkta terrorister häktas, i princip på obestämd tid, utan rätt att få kunskap om grunden härför och utan rätt till att företrädas av advokat. Terrororganisationen ISIS sprider skräck inte bara i Mellanöstern utan också i andra delar av världen, inklusive Europa. Hur vi med bibehållen rättssäkerhet ska kunna skydda oss mot ett ökat terrorhot är förstås en svår utmaning. Sverige är i likhet med övriga medlemsländer i FN skyldigt att implementera den säkerhetsrådsresolution från förra året som bland annat handlar om kriminalisering av resande till Syrien och andra ställen för att delta i ISIS:s och andra terrororganisationers övergrepp. Behovet av insatser för att stävja detta är tydligt. Å andra sidan kräver detta flera svåra avvägningar. Grundläggande rättsstatliga principer måste också värnas, ett förhållande som förbudsivrarna ofta bortser ifrån. Ett samtida exempel på detta är när man föreslår att beviskraven för fällande brottmålsdom skall lättas. Advokatsamfundet har en expert i den utredning som regeringen tillsatt. Vi får avvakta vad den kommer fram till. Att lagstiftning inte ensamt kan lösa problemet med terror och utländska stridande torde dock stå helt klart. Flyktingfrågan är ett annat akut problem i stora delar av världen. Över sextio miljoner människor är på flykt. Detta ansvar är något hela Europa måste dela. EU-kommissionens initiativ är därför ett gott försök på vägen. Men, en rad ytterligare initiativ krävs. Fler lagliga vägar in i Europa, bättre integration och ökad samordning måste skyndsamt undersökas. Vi måste självklart vara beredda att ta ansvar för de människor som flyr förföljelse, övergrepp och krig. Det följer av våra folkrättsliga åtaganden. Men, vi måste därtill vara beredda att förhålla oss till dem som flyr fattigdom. Artikelserien i Dagens Nyheter om vår nya underklass – de osynliga migranterna – är en tydlig och skrämmande påminnelse om detta. Liksom SD:s senaste reklamkampanj i tunnelbanan på temat ”vi ber om ursäkt för att gatubilden störs av tiggare”. rättsstatens uppgift är att skydda mänskliga rättigheter som kommit till uttryck i konventioner och lagar. Det åligger Advokatsamfundet och dess ledamöter att medverka härtill. I syfte att kunna fullgöra denna skyldighet ska Advokatsamfundet också tillvarata advokaternas yrkesintressen. Samfundet är dock inte någon intresseorganisation att jämställa med en fackförening. Det handlar i första hand om att se till att advokatens möjligheter att utföra sitt oberoende advokatuppdrag inte beskärs och att advokater kan företräda sina klienter på bästa sätt. Det kan handla Advokaten Nr 6 • 2015 om rätten att besöka häktade klienter, former för kontakter med åklagare och domstolar, rätten till substitution, entledigande av ombud eller ersättningsfrågor. Det kan lika väl beröra frågor om tvångsmedel mot advokatbyråer, men även om diskriminerande skattelagstiftning. Advokatsamfundets ansvarsområden är många. Advokatsamfundet ska vara rättsstatens vakthund i allt från lagstiftning till rättstillämpning inom skiftande samhällsområden. Det kan handla om asyllagstiftning, jämställdhet, skattelagstiftning, hatbrott eller folkrättsliga frågor. Detta innefattar att i utredningar bidra med kunskap och erfarenheter och framföra kritik när politiker presenterar lagförslag som strider mot grundläggande rättssäkerhetskrav samt att avge remissyttranden. Advokatsamfundet svarar på cirka 100–120 remisser årligen. Dessa remissvar utgör yttranden över lagstiftningsförslag på en rad olika områden. Två områden som under senare tid varit särskilt aktuella är just terrorområdet och asylområdet. Samfundet har i dessa fall, som framgår av våra tidigare remissvar, intagit ståndpunkter med utgångspunkt i folkrätt, Europarätt och nationell lagstiftning. Dessa remissvar följer en konsekvent hållning. Något skäl att frångå de principiella ställningstaganden som tidigare gjorts finns enligt min mening inte. Advokatsamfundets medverkan i lagstiftningsprocessen och i den rättspolitiska debatten är en central uppgift för organisationen och dess generalsekreterare. Rättspolitik handlar om allt från integritetsskydd, näthat, kriminalpolitik, konstitutionella frågor till tiggeriförbud. Dessa områden har inte sällan ideologiska undertoner, som ibland kan vara partipolitiskt åtskiljande. Advokatsamfundets utgångspunkt i den rättspolitiska diskursen är de grundläggande rättsstatliga och humanitära principer som kommer till uttryck i internationell och nationell rätt. Inte partipolitiska hänsyn. Något som borde vara uppenbart för envar och en förutsättning för att samfundet med integritet kan delta i detta arbete och bli respekterat för sina åsikter. Samfundets uppgifter måste ständigt försvaras – även mot dem som på olika plan söker angripa oss, inte sällan med argument hämtade från osaklighetens vapenarsenal och dimmiga tankemönster. ”Samfundets uppgifter måste ständigt försvaras – även mot dem som på olika plan söker angripa oss, inte sällan med argument hämtade från osaklighetens vapenarsenal och dimmiga tankemönster.” Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 5