Advokaten 1
Nyheter Tillfället gör tjuven visar prisade forsk
are Den fysiska miljön påverkar sannolikheten för om brott begås. De brittiska kriminologerna Ronald V. Clarke och Patricia Mayhew, som tilldelats Stockholmspriset i kriminologi, har med sin forskning bidragit till insikten om att det inte bara är sociala och psykologiska faktorer som får människor att begå eller avstå från att begå brott, den fysiska utformningen av miljön har också betydelse. Karaktären på gatumiljön och byggnader, eller tillgängligheten till värdefulla föremål, kan till exempel påverka sannolikheten för att ett brott begås. Clarkes och Mayhews arbete har bidragit till utvecklingen och tillämpningen av så kallad situationell brottsprevention inom både offentlig och privat sektor. De båda kriminologerna har visat att enkla brottsförebyggande åtgärder ofta kan vara mycket effektiva. Deras arbete har medfört att brott som inbrott, bilstölder och rån har minskat kraftigt på flera håll i världen – inte minst i Sverige. Clarke och Mayhew tog emot Stockholmspriset i kriminologi den 9 juni i samband med The Stockholm Criminology Symposium, som årligen arrangeras av Brottsförebyggande rådet (Brå). Stockholmspriset är ett internationellt pris som har instiftats med stöd av Justitiedepartementet och Torsten Söderbergs stiftelse. Prissumman är en miljon kronor. Registret är olagligt och bryter mot regler i såväl gamla och nya polisdatalagen som personuppgiftslagen. DI riktar skarp kritik mot polisens kvinnoregister Datainspektionen (DI) riktar allvarlig kritik mot Södertörnspolisens register över kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer. Polisen beordras att omgående sluta använda registret. Personer som inte själva är misstänkta för brott har varit registrerade i polisens kriminalunderrättelseverksamhet under lång tid, ibland tio år. – Registret är olagligt och bryter mot regler i såväl gamla och nya polisdatalagen som personuppgiftslagen. Därför förelägger vi polisen att omgående sluta använda registret, säger Datainspektionens generaldirektör Kristina Svahn Starrsjö i ett pressmeddelande. I registret finns känsliga personuppgifter om till exempel hälsotillstånd. Enligt Datainspektionen framgår inte om uppgifterna om hälsa är hörsägen eller utlåtande av läkare eller andra experter. – Att utan medicinsk eller annan relevant kunskap slå fast olika diagnoser är i sig kränkande. Dessutom får känsliga personuppgifter bara registreras om det är absolut nödvändigt, säger Kristina Svahn Starrsjö. Kristina Svahn Starrsjö. datainspektionen beordrar polisen att inte använda registret mer. Men det ska inte raderas, då det kan behövas för framtida utredning och prövning av ansvar och rättsliga anspråk. Rekordmånga hatbrott polisanmäldes förra året förra året polisanmäldes 6 270 hatbrott i Sverige. Det är en uppgång med 14 procent sedan 2013 och det högsta antalet någonsin, visar färsk statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Huvuddelen av de anmälda Den fysiska miljön påverkar sannolikheten för om brott begås, visar prisade forskare. 8 hatbrotten, 69 procent, bedöms ha främlingsfientliga eller rasistiska motiv. Mest ökade anmälningarna av brott som hade kristofobiska motiv, med 75 procent på ett år. Anmälningarna av hatbrott med islamofobiska och antisemitiska motiv ökade också markant mellan 2013 och 2014 med 50 respektive 38 procent. Anmälningar som rör sexuell läggning låg däremot på samma nivå 2014 som ett år tidigare och har minskat med knappt en femtedel de senaste fem åren. Trots att en polisutredning påbörjades i 59 procent av de anmälda hatbrotten klarades endast 5 procent upp. En möjlig förklaring till den låga uppklarningsprocenten är, enligt Brå, att många hatbrott begås av okända personer på allmän plats och det gör det svårt att knyta en gärningsperson till brottet. Läs hela rapporten ”Hatbrott 2014”. Advokaten Nr 6 • 2015 FOTO: ISTOCK, JOHANNA WULFF