Advokaten 1
Reportage I oktober 2010 var ett terrorattentat n
ära att inträffa i Göteborg. Åtminstone var polisen övertygad om det. En omfattande insats drogs igång mot de misstänkta terroristerna. Men allt blev fel. De misstänkta var oskyldiga. Insatsen väckte många frågor. Hur kunde det gå så fel? Vems var ansvaret? Finns det bakomliggande strukturella fel? Går det att lära sig något av det inträffade? Ytterst handlar det om hur terrorismen ska bekämpas i rättsstaten. text tom knutson och magnus andersson foto scanpix, christina blom/metro Terroristjakten som spårade ur polisen trodde att terrorister planerade att spränga en bomb i centrala göteborg. polisen hade ont om tid och slog till med stor kraft mot fyra barnfamiljer. Men allt blev fel. Hela historien inleddes måndagen den 25 oktober 2010 med att en kvinna i Göteborg hörde en arabisktalande man tala i sin mobiltelefon om ett bombattentat den kommande helgen i centrala Göteborg. Polisen med stöd av Säpo tog uppgifterna på allvar och en rad aktiviteter startade, bland annat genomfördes en så kallad masttömning av en basstation för att identifiera det aktuella telefonsamtalet. Tidigt på morgonen lördagen den 30 oktober beslutade åklagare att polisen skulle göra ett tillslag mot fyra personer. De fyra var kusiner med varandra. Tre av dem skulle anhållas, den fjärde, Nizar, skulle hämtas till förhör som vittne. I samband med ingripandet av en av de misstänkta skulle även dennes hustru tas med till förhör, det ledde till att också barnen togs med till polisstationen. När polisen grep en annan av de misstänkta befann han sig i en bönelokal. Polisen identifierade de personer som fanns i lokalen och höll även ett kortare förhör med de personer som fanns där. När polisen skulle hämta Nizar (läs mer i artikeln här bredvid) till förhör som vittne begärde polisgruppen på plats att få forcera dörren av säkerhetsskäl eftersom man inte visste vilka personer som fanns där. Sammanlagt fördes fem personer till förhör. Polisen stärkte sin bevakning under helgen i Göteborg och medierna rapporterade om ett bombhot och att flera personer anhållits misstänkta för förberedelse till terrorbrott. Men helgen förflöt utan att något terrorrattentat inträffade. Ganska snart stod det klart att misstankarna var tunna och det dröjde inte länge förrän de helt avskrevs och alla personerna släpptes fria. n Enligt kritiska bedömare är en delförklaring till misslyckandet polisens organisation. ”Det märkliga är att jag inte kan påminna mig, trots 36 år som åklagare, att jag tidigare varit med om en situation som den inträffade.” Chefsåklagare Tomas Lindstrand Polisen rörde nizar var aldrig misstänkt för brott. han skulle endast höras som vittne. trots det utsattes han för en synnerligen brutal behandling av polisen. Extra poliser patrullerade i centrala Göteborg under den aktuella helgen då polisen befarade att ett attentat skulle inträffa. 16 Lördagen den 30 oktober 2010 tidigt på morgonen låg frisören och egenföretagaren Nizar Khalayli och sov tillsammans med sin fru hemma i familjens radhus i Angered. Deras fyra småbarn sov i sina sängar. Plötsligt väcktes Nizar av ett våldsamt oväsen vid ytterdörren. Han sprang dit och möttes av ett stort antal, cirka 10–15, svartklädda poliser med dragna vapen vilka var försedda med påslagna ljus och lasersikten. Polisernas ansikten var täckta. Nizar berättar att poliserna skrek och var mycket våldsamma och beordrade honom att lägga sig ner på golvet. Han hölls sedan hårdhänt nedtryckt. När Nizar sa att det fanns barn i bostaden blev han bryskt tillsagd Advokaten Nr 3 • 2012