Advokaten 1
Reportage många fattade beslut ansvar handlar om
polisens arbetsorganisation. Göteborgspolisen har i flera fall beskyllts för att gå våldsamt fram. Ligger det någonting i den kritiken anser du? – Om du syftar på Polismyndigheten i Västra Götalands piketpolis så arbetar de helt enligt regelboken och på samma sätt som piketen arbetar i Stockholm och Skåne. Jag tycker inte att det ligger något i den kritiken, men jag kan förstå om ett ingripande av piketen kan upplevas som mycket obehagligt. Det ligger i sakens natur eftersom deras arbete är att agera oerhört snabbt och effektivt när det handlar om så grov brottslighet som terrorbrott och ett allvarligt hot mot centrala Göteborg, säger Ingemar Johansson, länspolismästare i Västra Götaland. På frågan om det finns ett bakomliggande systemfel i polisens organisation, och om den regionala uppdelningen av polismyndigheterna innebär att det ibland saknas kompetens på länsnivå jämfört med kompetens som till exempel den nationella insatsstyrkan har, svarar Ingemar Johansson: – Det är en åklagare som har fattat beVad anser du skulle behövas för att effektivisera polisen? – För att effektivisera polisarbete är det viktigt att förstå att man inte kan omorganisera eller sammanträda bort brottslighet. Brottsligheten måste bekämpas där den finns och polisen måste behärska territoriet, säger Björn Ericson. Länspolismästare Ingemar Johansson tror att nationella insatsstyrkan hade agerat på samma sätt som Västra Götalands piketpolis gjorde. ursäkten Fem månader efter händelsen i oktober 2010 tog länspolismästaren Ingemar Johansson kontakt med Nizar och hans tre kusiner. Alla fyra besökte Johanssons kontor. Länspolismästare Johansson, och även den operativa chefen för insatsen, Carina Persson, deltog. Åsikterna om vad som hände vid mötet går isär. Enligt Nizar bad Johansson om ursäkt och beklagade det som inträffat. Samtidigt efterlyste han förståelse för den pressade situation som rått. Sedan sa Ingemar Johansson följande enligt Nizar: ”Tyvärr kan vi inte se er med samma slutet om ingripande. Det har inget med polisens organisation att göra. Jag kan heller inte se att organisationen på något sätt har någon betydelse för ingripandet i Göteborg. Nationella insatsstyrkan hade – med samma information som vår piket hade att utgå från – med största sannolikhet agerat på samma sätt. Även Björn Ericson tillbakavisar att förklaringen finns i hur polisens organisation ser ut. – De kommunikationsbrister som jag redogjorde för i beslutet skulle kunna uppkomma i vilken organisation som helst. Överlag finns en övertro på att olika problem kan lösas genom omorganisationer. Kompetens finns hos enskilda individer oavsett var de arbetar. I våra storstadsområden finns rika möjligheter för polisen att utveckla sin kompetens, säger Björn Ericson. Advokaten Nr 3 • 2012 ögon som om ni hade varit en vanlig familj från den svenska landsbygden med tanke på att ni kommer från länder där det finns många människor som har begått sådana terrorbrott.” – Det var ganska allvarligt att länspolismästaren kan uttala sig på det sättet. Det låter rasistiskt. Men han var uppriktig. Det är så det är, säger Nizar som efterlyser en verklig upprättelse genom att polisen håller en presskonferens där polisen går igenom vad som hänt, och även att polisen tar kontakt med Nizar och hans släktingar och erbjuder dem stöd, till exempel från psykolog för att hantera traumat. Ingemar Johansson tillbakavisar helt Nizars beskrivning och hävdar att det Nizar säger är lögn. Johansson har aldrig någonsin uttalat något sådant. Det finns flera vittnen som kan intyga att det aldrig sades. Vad gäller stöd från psykologer och liknade så har kommunen erbjudit nästa uppsLag Chefsåklagaren och forskaren ”… jag kan förstå om ett ingripande av piketen kan upplevas som mycket obehagligt. Det ligger i sakens natur eftersom deras arbete är att agera oerhört snabbt och effektivt när det handlar om så grov brottslighet som terrorbrott och ett allvarligt hot mot centrala Göteborg.” Länspolismästare Ingemar Johansson dem det. Det är deras uppgift att göra, inte polisens. Det har myndigheterna hela tiden varit överens om, enligt Johansson. Nizar Khalayli tycker inte att han har fått en offentlig ursäkt. Varför kan han inte få det? – Kommenderingschefen och jag bjöd hit de personer som hade varit misstänkta för att prata igenom hela ärendet med dem. Jag bad dem då om ursäkt och frågade dem om de ville att det skulle offentliggöras. Det var i så fall upp till dem att säga till. Därefter har jag bett Nizar om ursäkt i samband med en tidningsintervju och i direktsändning i TV4, då han satt i morgonsoffan. Vad gör det omöjligt för dem som har behandlats fel att få upprättelse? – Ingenting. Det händer att vi gör misstag, att vi griper personer som sedan visar sig vara oskyldiga. Vi ber om ursäkt när vi gör fel och det finns dessutom möjligheter att ansöka om skadestånd. Det är inget exceptionellt, så fungerar hela rättssystemet, säger Johansson. förtroendet Nizar och hans släktingars förtroende för polisen fick sig en knäck efter det inträffade. Egentligen värre än så. – Det handlar inte längre om att inte lita på polisen utan man måste vara rädd för polisen. Utgår de från sina fördomar när de handlägger den här typen av brott då är det riktigt farligt för hela samhället och speciellt en viss grupp: vi som är muslimer. Jag tycker inte att det ska vara så i en rättsstat. – Det handlar om mer än att vi blivit illa behandlade. Det handlar om att vi måste kunna lita på polisen, att de gör sitt jobb på rätt sätt. Särskilt när det gäller de allvarligaste brotten som vi kan drabbas av. Jag tror inte att polisen är tillräckligt kompetent. Nizar är kritisk mot Björn Ericsons utredning. – Tänk om det hade varit ett skarpt läge och det hade smällt i Nordstan, säger han. Fel personer hade gripits och rätt går fri och många skadas och dör. Tänk att man då startar en utredning och kommer fram till sina slutsatser, skulle dessa bli desamma, alltså att felen är ringa och ingen kan ställas till ansvar? n 19 foto: peter knutson