Advokaten 1
Debatt Advokatetiska reflektioner C Reflektion ”
Claes Peyron reflekterar över aktuella advokatetiska frågor Disciplinnämndens mångårige ordförande Claes Peyron ger här sin syn på några aktuella advokatetiska frågeställningar som advokater hört av sig till honom för att diskutera. I Claes Peyron. bland händer det – inte så sällan – att kolleger ringer och vill diskutera etiska frågor. De är välkomna. En del samtal är inte så intressanta. Den uppringande vill mest ha sin redan etablerade uppfattning bekräftad, och fakta läggs fram på ett sätt som gör att man omedelbart inser vilken uppfattningen är. Ofta går det att med hänvisning till tidigare praxis förklara om uppfattningen är ”rätt” eller ”fel”. Men rätt ofta väcks för mig helt nya frågeställningar eller så aktualiseras problem som kan vara bra att bli påmind om. Egendomligt nog kommer den sistnämna kategorin gärna i serier. En sådan frågeställning har på senare tid rört tystnadsplikten mot avliden. Advokaten har hjälp till med ett testamente, som ändrar tidigare förordnanden. Det tidigare testamentet finns inte i behåll, eller anträffas i vart fall inte, men någon delägare vet att advokaten har en kopia eller att hans akt innehåller upplysningar kring vad det innehöll. Får han tillhandahålla kopian eller lämna upplysningar om sitt aktinnehåll? Mitt svar är rätt oreserverat nej. Och inte anser jag heller att en förordnad boutredningsman, lika lite som en konkursförvaltare, kan lösa advokaten från hans tystnadsplikt. Inte ens om alla dödsbodelägare är ense genombryts som jag ser det tystnadsplikten. Om jag har rätt bör ett yrkande om editionsföreläggande därför ogillas. Att advokaten får lämna ut handlingar, där den avlidnes avsikt med stor säkerhet kan presumeras, är självklart – gällande originaltestamenten, begravningsinstruktioner och dylikt. En för mig ny frågeställning har gällt advokats plikter när han själv är part i rättegång. Kan han då med förbigående av motpartens ombud ta direkt kontakt med sin motpart? Jag tycker att nämndens praxis rätt entydigt talar mot att så skulle vara fallet. Man har ju i allt väsentligt ansett att en advokat är en advokat även om han handlar i egen sak. Slutligen kan nämnas en situation jag uppmärksammats på och där jag i efterhand är tveksam om jag själv handlat rätt. En utländsk kollega ringer och frågar om jag är beredd att medverka som skiljeman i ett förfarande där jag redan engagerats av motparten. När kollegan får reda på detta frågar han om jag kan rekommendera någon annan kollega. Jag har nog någon gång gjort det – men det tycker jag numera inte riktigt stämmer med lojaliteten mot min huvudman. Jag tycker att man bör nöja sig med en hänvisning till matrikeln (rätt otjänlig) eller till att aktuell handelskammare kan lämna upplysningar om kolleger som ofta anlitas. En följdfråga blir om jag kan avslöja för min klient att förfrågan förekommit. Fel blir det hur jag än gör; tiger jag har jag hemligheter för klienten och berättar jag kanske jag kan sägas bryta mot advokatsekretessen. Lite beror det naturligtvis på hur samtalet med den utländska kollegan förlöpte men jag lutar mot att klientlojaliteten väger tyngst och att jag således normalt får berätta för min huvudman om samtalet. Men svaret är inte givet. n I fråga om äktenskapsbalken – och särskilt när det gäller bodelningsreglerna – är det viktigt att ständigt hålla sig uppdaterad i fråga om nya regler och ny praxis. Genom Karnov får du den informationen och kommentaren ger också möjligheter att fördjupa sig ytterligare.” Karin Lindell, Karnovförfattare Familjerätt Advokaten 2/2012. 36 Upptäck Namibia! Magnifika landskap, fascinerande öknar, unik kultur och ett rikt djurliv. Namibia - Afrikas gömda skatt. Vi har skräddarsytt drömresor till Afrika & Västindien sedan 1996. Afro-Caribbean Travel • www.afro-caribbean.se • info@afro-caribbean.se • Telefon 08-30 21 03 Advokaten Nr 2 • 2012 verat nej” på frågan om dödsbodelägare (ens om alla är ense) eller en förordnad boutredningsman kan lösa advokaten från hans tystnadsplikt. Jag vill för egen del helt oreserverat svara nej på den frågan. Må vara att dödsbodelägarna eller boutredningsmannen har att förvalta den dödes egendom och företräda boet mot tredje man, men dödsboet är likväl en annan person än den avlidne och kan inte inträda i det klientförhållande som rått mellan den avlidne och hans advokat. Det sagda har, som Claes Peyron också påpekar, bäring även på konkursförvaltare och edition. KARNOV – Sveriges bredaste rättsdatabas 220 av landets främsta experter inom juridiken ser till att du via Karnov har tillgång till det bredaste utbudet av lagkommentarer på marknaden. karnovgroup.se/karnov ” Förutom att lagbestämmelser kan vara svårtolkade och stå i komplicerade inbördes förhållanden, besväras förmögenhetsrätten av lagstiftningens gleshet. Här är det nödvändigt att ha kunskap om principer och rättspraxis för att träffa rätt.” Jori Munukka, Karnovförfattare Allmän förmögenhetsrätt KARNOV 2011/12 Ny upplaga ute nu! I Karnov bokverk samlar vi all information som du som jurist behöver. På så sätt kan du vara säker på att vara uppdaterad med nya lagändringar och ny praxis. Karnov finns även online. karnovgroup.se/karnovbok laes Peyron tar inledningsvis upp advokats tystnadsplikt mot avliden och svarar ”rätt oreserClaes Peyron berör även en situation där en person – här en utländsk kollega – ber honom medverka som skiljeman i ett förfarande där han redan engagerats av motparten (att vara dennes ombud kan man förstå). När den utländske kollegan får detta klart för sig ber han Claes Peyron om råd vem han då skulle kunna anlita i stället. Jag håller med Claes Peyron om att man av lojalitet mot sin huvudman i det läget bör – eller till och med skall – avhålla sig från att rekommendera någon särskild person och nöja sig med att hänvisa vederbörande till någon annan källa för sådan information, exempelvis lokal skiljedomsklubb om sådan gives, advokatmatrikeln eller aktuell handelsClaes Peyron är en klok man och något av kårens levande guru i frågor rörande advokatetik. Må det ändå tillåtas mig att ha ett par synpunkter på de reflexioner över aktuella advokatetiska frågor som han framförde i Advokaten nr 2 2012. kammare. Däremot har jag för egen del inte svårt att förhålla mig till den av Claes Peyron angivna följdfrågan: kan jag avslöja för min klient att förfrågan förekommit? Jag anser att det är självklart att jag kan göra det och till och med bör göra det till undvikande av att ha ett informationsöverskott gentemot min huvudman. Den utländska kollegan, som oombedd informerat mig om att hans huvudman söker en skiljeman, har inte något befogat anspråk på att jag skall betrakta denna information som förtrolig och underkastad advokatsekretess från min sida. Lars Hök advokat Insolvensvolymen – standardverket inom obeståndsrätt Praktisk flikindelad regelsamling om insolvens. Med konkurs, företagsrekonstruktion och indrivning Pris 530 kr* Information och beställning farakademi.se/bocker 08 506 112 00 *Pris exkl. moms och frakt. Upphandlingsvolymen Pris 530 kr* Arbetsrättsvolymen Pris 475 kr* Andra nyheter 2012 38 Advokaten Nr 3 • 2012 Med de nya skuldsaneringsreglerna!