Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren ANNE RAMBERG Några tan
kar om advokatyrket och Advokatsamfundet ”The reasonable man adapts himself to the world; the unreasonable one persists in trying to adapt the world to himself. Therefore, all progress depends on the unreasonable man.” Bernard Shaw, Reason vissa hävdar att advokatyrket inte längre är ett yrke utan flera. De pekar på att yrket rymmer många olika roller. Advokaten kan vara affärsjurist eller verka som processjurist, hon kan vara ensampraktiker eller arbeta på den stora byrån, han kan företräda fysiker eller uteslutande arbeta med företag. Dessa olika verksamhetsfält är så disparata att det inte längre skulle vara möjligt eller ens önskvärt att tillhöra samma organisation och att lyda under samma regelverk. Från sådana utgångspunkter är man beredd att överge en av samfundets huvuduppgifter: att verka för ett oberoende enat samfund som en viktig del av den demokratiska rättsstaten. Advokatyrket uppvisar förvisso stora olikheter i många hänseenden. Det handlar om allt ifrån traditioner och rättskultur, till de nationella advokatsamfundens organisation och roll, advokatbyråns storlek och inriktning, samt inte minst klienternas efterfrågan av tjänster. triviaLt är konstaterandet att samhällsutvecklingen går mycket fort. Informationssamhället, teknikutvecklingen och globaliseringen påverkar givetvis inte bara samhället i stort utan även advokatyrket. Konkurrensen ökar samtidigt som konsumentintresset får ett ökat inflytande. Detta är en utveckling som drivs eller i vart fall stöds av politiker och näringsliv, såväl nationellt som regionalt och globalt. Det handlar ytterst om ekonomiska och politiska drivkrafter. Inte sällan finns ett bakomliggande intresse; ökad konsumtion och 4 ekonomisk utveckling. Någon har träffande sagt: ”The world has become a single body but is still looking for a soul.” Globaliseringen påverkar såväl lagstiftningen som advokatyrket. När det gäller lagstiftningen ser vi en stark tendens mot harmonisering av nationella regelverk och en ökad internationell normgivning. Men detta kommer förmodligen också att innebära en decentralisering av lagstiftningen på flera olika rättsområden. En annan tydlig trend är den så kallade anglofieringen av regelverken och av affärsteknikerna. Detta gäller särskilt på transaktionsområdet och bank- och finanssektorn. Man kan på goda grunder anta att omfattningen och komplexiteten i lagstiftningen och rättstillämpningen kommer att leda till ett ökat behov av advokattjänster. i takt Med höjd utbiLdningsnivÅ och ökad tillgång till snabb information blir människor i högre grad medvetna om sina rättigheter. Denna medvetenhet innebär också att människorna ställer krav på att dessa rättigheter tillgodoses. Härutöver har utvecklingen medfört att brottsligheten också förändrats såväl till karaktär som till omfattning. Detta har redan lett till ett ökat tryck på ett redan mycket ansträngt rättsväsende och då särskilt på domstolsväsendet. även oM efterfrÅgan på advokattjänster kommer att öka betyder inte detta nödvändigtvis att det som efterfrågas är det samma som i dag. Klienter efterfrågar redan i dag andra tjänster än de traditionella. Jag tänker här på att många bolag åter bygger upp egna juristavdelningar för att ta hand om den så kallade bulkjuridiken. Detta betyder att klienterna kommer att ställa nya krav på sina rådgivare. Kraven på specialisering och tillgänglighet ökar. Detta medför att advokatbyråerna i dag måste organisera sig på ett annat sätt än tidigare. Mycket av juridiken tenderar att bli ”produktifierad”. Advokater börAdvokaten Nr 3 • 2012