Advokaten 1
Nyheter Ja till datalagringsdirektivet Riksdagen
röstade i mars ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv i svensk lag. Datalagringsdirektivet gäller lagring av uppgifter i data- och teletrafik för brottsbekämpande ändamål. Uppgifterna ska lagras i sex månader. I det ursprungliga förslaget var lagringstiden ett år. Leverantörerna ska stå för kostnaderna i samband med lagringen. De kostnader som uppstår om leverantören behöver lämna ut uppgifter till myndigheter ska leverantören få ersättning för. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2012. Utredning ska se över dubbelbestraffning Regeringen tillsätter en utredning om rättssäkerheten i skatteförfarandet, med uppdraget att hitta vägar att stärka rättssäkerheten, men även att förenkla reglerna. Utredaren ska också se över systemet med skattetillägg och skattebrott och dessutom se över nivåerna på skattetillägg, reglerna om tredjemansrevision och reglerna om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i ärenden och mål om skatt med mera. Uppdraget ska redovisas senast den 9 september 2013. Advokatsamfundet har länge pekat på olika rättssäkerhetsproblem i skatteförfarandet, bland annat den så kallade dubbelbestraffningsproblematiken. tiMkostnadsnorMen Statskontorets förslag får kritik den nuvarande beräkningsmodellen för ersättning till rättsliga biträden bör överges. samtidigt ska dagens nivå användas som grund för framtida beräkningar av ersättning till rättsliga biträden, föreslår statskontoret. advokatsamfundet är kritiskt till slutsatserna. Efter flera förseningar publicerades Statskontorets rapport om beräkningsmodellen för timkostnadsnormen i slutet av mars. Slutsatserna går stick i stäv med Advokatsamfundets uppfattning om timkostnadsnormen. Enligt Statskontoret räcker dagens ersättningsnivå bra för de allra flesta advokater. Möjligen är nivån till och med lite för hög, skriver man, eftersom de rättsliga biträdena kan ha överkompenserats för sina kostnadsökningar. Systemet med ersättning enligt en fastslagen norm fungerar också bra ur budgetsynpunkt, eftersom den gör det möjligt att förutsäga kostnaderna för rättsliga biträden. Ändå anser Statskontoret att Domstolsverket yrkar ökade biträdesanslag Domstolsverket föreslår i sitt budgetunderlag för kommande år att anslaget till rättsliga biträden i statsbudgeten ska ökas. Domstolsverket yrkar på en ökning av anslaget med 580 miljoner kronor 2013, med ytterligare 126 miljoner kronor 2014 och ytterligare 140 miljoner kronor 2015 – totalt en ramökning med 846 miljoner kronor under perioden 2013–2015. 6 modellen för beräkningen av timkostnadsnormen bör överges, eftersom den inte längre speglar de verkliga kostnaderna för advokatbyråer. I utredningen har Statskontoret försökt sig på att bedöma de verkliga kostnaderna för dagens advokater, bland annat med hjälp av en enkät till över ett tusen advokater. Svarsfrekvensen på enkäten var 45 procent, vilket är relativt bra för en så omfattande enkät riktad till företagare, skriver Statskontoret i sin rapport. Men i sina slutsatser manar man ändå till försiktighet i tiMkostnadsnorMen Timkostnadsnormen styr ersättningen till advokater och jurister med offentligt ersatta uppdrag, exempelvis försvarare, målsägandebiträden och offentliga biträden. Den nuvarande timkostnadsnormen utgår från en uppräkning av de allmänna advokatbyråernas genomsnittliga kostnader år 1998. tolkningen av advokaternas svar, med hänvisning till det låga deltagandet. Statskontoret underkänner alltså det sätt som timkostnadsnormen räknats fram på. Samtidigt föreslår man i rapporten att dagens nivå, 1 205 kronor i timmen exklusive moms för advokater och jurister med F-skattsedel, ska ligga till grund för framtida beräkningar. statskontoret anser ocksÅ att det sätt på vilket normen årligen justeras för att kompensera de rättsliga biträdena för ökade arbetskraftskostnader bör ändras. I stället för domarnas löneutveckling ska man utgå från löneutvecklingen för tjänstemän inom den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin. Dessutom föreslår Statskontoret ett produktivitetsavdrag, som justerar för ökad produktivitet på grund av teknisk utveckling. Advokatsamfundet har länge varit kritiskt till beräkningsmodellen för timkostnadsnormen. Enligt samfundet ligger normens utredningen I april 2011 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utreda beräkningsmodellen för timkostnadsnormen. Bakgrunden till utredningen var dels den hårda kritik mot dagens system som framförts av bland andra Advokatsamfundet, dels oro över de ökande kostnaderna för rättsliga biträden. Utredningen redovisades i mars 2012, i rapporten Rätt ersättning till rättsliga biträden, Statskontoret 2012:5. Advokaten Nr 3 • 2012 nivå för lågt jämfört med rättsbiträdenas verkliga kostnader, och den tid biträdena antas kunna debitera är satt för högt. Resultatet riskerar att bli advokatbrist på det humanjuridiska området, så att behovet av rättsliga biträden kan bli svårt att fylla i framtiden. i en koMMentar säger Anne Ramberg: – Statskontorets översyn ger inte en rättvisande bild. Det är dock beklagligt att endast 45 procent besvärat sig med att svara. Av de som svarat ingår många advokater som aldrig åtar sig rättshjälpsärenden. Föreslaget att advokaters timkostnadsnormsbaserade ersättning inte ska följa domare och åklagare, utan ingenjörer i tillverkningsindustrin, är tillsammans med det föreslagna produktivitetsavdraget inte godtagbart. Konsekvensen av förslaget skulle bli en klar försämring när det gäller framtida ersättningar. Jag utgår ifrån att justitieministern inte kommer ansluta sig till Statskontorets slutsatser och förslag. UB foto: istockphoto, tom knutson