Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Säsong för: nyskördat
Vårdguiden Tema: anhörig
Vårdguiden Anna: "jag kommer aldig att släppa oron
". tema * Anhörig » någon att prata med är särskilt viktigt. En del barn och unga har en orimlig ansvars- och omsorgsbörda. – Vi har alla, och särskilt myndigheter och vårdpersonal, ett ansvar för att uppmärksamma och hjälpa de här barnen. Anmäl till socialtjänsten om du misstänker att ett barn riskerar att fara illa av sin situation, säger Lennart Magnusson. Har din närstående kontakt med många perso ner i vården kan ni be om en fast vårdkontakt. En annan form av stöd, så kallat anhörigstöd, är kopplat direkt till dig som anhörig och kan ges för att du ska orka med din situation. Varje kommun ska enligt socialtjänstlagen erbjuda anhörigstöd. Det finns bland annat avlösning, ekonomiskt stöd och samtalsgrupper (läs mer på sidan 13). Även organisationer och föreningar ger stöd till anhöriga. De flesta tycker att det känns bra och meningsfullt att ge omsorg åt en närstående – men inte alla. Två av tio känner ofta eller alltid att det är tungt och psykiskt påfrestande. – Att hjälpa en vuxen närstående är frivilligt, men många känner att de inte har något val, att sjukvården och omsorgen räknar med att de anhöriga stöttar. Ju mer omsorg den anhöriga ger, desto större är risken att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa, sämre ekonomi och försämrad livskvalitet. – Ser du ditt anhörigskap som en naturlig del av livet och är beredd att ta emot hjälp för att orka, är det lättare att må bra. Känner du att det bara är du som kan ge omsorg, och är nega tiv till att ta emot hjälp, är risken större att hälsan påverkas negativt. Depression, ned stämdhet och problem med ryggen är vanligt. Vad är viktigt att tänka på ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE? Innebörden av orden ”anhörig” och ”närstående” kan variera. Vi har valt att använda begreppen så här: Anhörig. Person som vårdar eller stöttar någon i sin närhet. Närstående. Person i behov av vård och stöd. som anhörig? – De som är i yrkesverksam ålder och hemma för att vårda en närstående har den sämsta hälsan och livskvaliteten. Därför är det bra att fortsätta arbeta, om det går. Att komma till ett arbete och få stöd från arbets kamrater och chefer är betydelsefullt. För äldre eller för den som inte har ett arbete att gå till är det bra att försöka ha ett socialt liv förutom vårdandet. Då är möjligheten att få avlösning viktig. – Ett annat råd är att prata med andra om sin situation och att ta emot hjälp och stöd, säger Lennart Magnusson. MER INFORMATION 1177.se/narstaende 10 N är sonen Gustav, idag 17 år, föddes kom oron och katastroftänkandet in i Anna Lindholm Erikssons liv. – Efter förlossningen kände jag att det var något som inte stämde. Han åt så lite, andades så snabbt och verkade slö. Jag frågade på BB och bvc, men de hittade inget onormalt, säger hon. När Gustav var fem veckor åkte Anna och maken Per-Erik till akuten, där läkarna konstaterade en hjärtmissbildning. Vänster hjärtkammare saknades. Läget var kritiskt. – Det var en totalchock. Min första tanke var att Carl, vår treårige son, hade fått en svårt sjuk lillebror och en mamma som försvann. Oron blandades med skuldkänslor. Gustav opererades och de turades om att bo med honom på sjukhuset. Allt gick bra, men det skulle bli fler operationer åren som följde. – Vi fick bra stöd från barn - hjärtsjukvården. Kontaktsjuksköterskan blev som en kompis under många år. Gustav började i förskolan, men hjärtat var svagt och han orkade inte leka som de andra barnen. – Carl hjälpte honom hemma och tog ett stort ansvar. Idag ser jag att han blev stor väldigt fort. När Gustav var fyra år föddes lillebror Nils. Två år senare blev Gustav sämre och sattes på väntelista för ett nytt hjärta. – Väntan var svår. Vi visste att han behövde hjärtat. Efter ett år och åtta månader gjordes transplantationen och han blev en ny, friskare pojke med färg på kinderna. Men vi var på helspänn och oroliga för infektioner och avstötning. Livet i familjen blev långsamt lättare. Efter en tid började Anna, som är fastighetsmäklare, känna sig trött och sliten. – Jag fick hjärtklappning och ångest. Förmodligen var det en reaktion efter att ha levt under press i så många år. Jag insåg hur viktigt det är att tänka på sig själv ibland för att orka. Att vila, gå på gym, shoppa eller äta något gott med de andra barnen. När Gustav var 14 år fick han magsmärtor. – Jag visste att vissa läkemedel han fick i samband med transplantationen ökar risken för lymfkörtelcancer, lymfom, och tyvärr hade jag rätt i mina misstankar. Han hade tumörvävnad i tunntarmen. Anna och Per-Erik turades återigen om att vara med honom på sjukhuset. – Vi var så vana vid att 1177 vårdguiden 3 • 18 Annas son fick ett nytt hjärta och drabbades sedan av cancer: ”Jag kommer aldrig att släppa oron”
Vårdguiden Anhörig: så funkar det.
Vårdguiden Anhörigstöd - direkt till dig som vårda
r
Vårdguiden Jessicas bror har cerebral pares, CP.
Vårdguiden Pers vuxne son har schizofreni
Vårdguiden Hälsoångest? Nu finns behandling på nät
et
Vårdguiden "Mitt liv var ett kaos av ångest och sj
älvhat"
Vårdguiden Emotionellt instabilt personlighetssynd
rom
Vårdguiden Starka, skiftande känslor
Vårdguiden Ryggskott
Vårdguiden Ägg- och spermiedonation
Vårdguiden Vill du ge liv?
Vårdguiden "Jag vill ge andra gåvan att bli föräld
rar"
Vårdguiden Få fart på barnen!
Vårdguiden Svårläkta sår
Vårdguiden 9 tips om svårläkta sår
Vårdguiden Stötta ditt barn inför läkarbesöket