Nordisk Infrastruktur 1
TUNNLAR De mest dramatiska arbetsmomenten är nu a
vklarade och det går att se in i mynningen på tunneln. Foto: Kasper Dudzik/Trafikverket Marieholmstunneln inne på upploppet Text: Alarik Haglund Marieholmstunneln är en ny vägtunnel i Göteborg som byggs under Göta älv för att avlasta den hårt trafikerade Tingstadstunneln. Samtidigt som tunneln minskar sårbarheten i det nuvarande vägsystemet främjar den också trafiksäkerheten, miljön och den regionala utvecklingen. Marieholmsförbindelsen är ett av Trafikverkets megaprojekt i Västsvenska paketet och har till uppgift att förbättra kommunikationerna och minska sårbarheten i Göteborgs trafiksystem. Tillsammans med Södra Marieholmsbron, som är en järnvägsbro över Göta älv som färdigställdes 2016, består Marieholmsförbindelsen av Marieholmstunneln och de två nya trafikplatser i flera plan som byggs i anslutning till tunneln. Genom att bygga en ny vägtunnel under Göta 24 • NORD I SK I NFRASTRUKTUR NR 6 20 1 9 älv vill Trafikverket föra Hisingen närmare fastlandet och minska trafiken genom den befintliga Tingstadstunneln. Viktig länk Marieholmstunneln, som byggs cirka 600 meter norr om Tingstadstunneln, ska länka samman E45 Marieholm och Partihalllsförbindelsen med E6 Tingstadsmotet och Ringömotet på Hisingen. Detta kommer att göra tunneln till en viktig länk i Göteborgs trafiksystem och öka tillgängligheten till Göteborgs hamn, Norra Älvstranden och västra Hisingens industrier. Den knappt 500 meter långa tunneln kommer att ha två tunnelrör, det vill säga ett i varje riktning. Vart och ett av rören kommer att ha en fri höjd på 5,1 meter, en fri bredd på 12,9 meter och tre körfält. Utrymningsvägar, i form av dörrar till utrymningsgången mellan tunnelrören, kommer att finnas var hundrade meter i tunneln. När den står klar förväntas cirka 50 000 fordon att trafikera Marieholmstunneln varje dygn och den planerade hastigheten genom tunneln är 70 kilometer i timmen. Sänktunnel i tre delar Den nya tunneln, som består av tre delar, byggs som en sänktunnel av Züblin Scandinavia AB och Boskalis Sweden AB. Arbetet började med att man byggde temporära spontkonstruktioner på båda sidor om älven genom att rörspont pressades ner cirka 30 meter i leran. På så vis skapades täta spontväggar som tog upp trycket från den omgivande leran och vattnet när leran innanför spontväggarna schaktades bort ner till 18 meters djup. - Hela spontväggar i den här enorma storleken är unikt men det krävdes på grund av det stora omgivande trycket från vattnet och leran, berättar Jan Bengtsson, som är byggledare för Marieholmstunneln. Därefter gjöts en tjock betongplatta i botten av de djupa gropar som schaktats och de tömdes på vatten. Medan det byggdes en fast tunnelanslutning i spontgropen på Tingstadssidan funge