Nordisk Infrastruktur 1
INLEDARE Bygg höghastighetsjärnvägen nu Sverige b
ehöver ta lärdom av övriga Europa och bygga höghastighetsjärnvägen nu. Bilden föreställer spanske Renfes höghastighetståg. Foto: Arkivbild När Sverigeförhandlingen påbörjades fanns en stor entusiasm över det största infrastrukturprojektet i Sverige i modern tid. Höghastighetståg skulle föra regionerna närmare varandra och bostadsbyggandet utefter spåren pekade mot nya rekord. Planerna att knyta samman Sverige med höghastighetståg var inte bara ett infrastrukturprojekt utan ett samhälleligt projekt som uppskattades av svenskar i gemen. Äntligen en storslagen vision för landet svävande ovanför politiska trätor och småskurna utspel. Här fanns ett gemensamt och storstilat projekt som alla svenskar kunde engagera sig i. 1854 var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Infrastrukturen var eftersatt och industrialismens utveckling var beroende av goda kommunikationer. En framsynt finansminister, Johan August Gripenstedt, insåg att en satsning på järnDet politiska läget är låst i fråga om de nya stambanor för höghastighetståg som är tänkta att dras Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg med Jönköping som knutpunkt. JanuariavPeter Höök NORD I SK I NFRASTRUKTUR NR 6 20 1 9 • 5 vägen erbjöd en väg ut ur fattigdomen. Därför fattade riksdagen ett djärvt men ekonomiskt vidlyftigt beslut: Ett stamnät av järnvägar skulle byggas kors och tvärs genom landet. Genom att låna upp kapital, främst i Tyskland, kunde Sverige bygga de nya stambanorna. Nu har entusiasmen över höghastighetsjärnvägen svalnat betydligt. De djärva beslut som togs när stambanorna en gång byggdes lyser med sin frånvaro. I stället för visionärt och framtidsinriktat tänkande så har hela projektet malts ned i politiska processer där partierna gång på gång ändrat uppfattning om hur järnvägsplanerna ska genomföras. Kostnaderna har vuxit från initiala 50 miljarder till omkring 250 miljarder kronor. Det är en lika stor andel av dagens BNP som de 60 miljoner det en gång kostade att bygga Västra och Södra stambanan. talet innebar att det fanns en politisk majoritet för att genomföra projektet. Men finansieringsfrågorna har gjort att hela paketet gått i stå. Och hur kommuner och regioner reagerar, parter som ingått omfattande avtal om bostadsbyggande vid de nya stambanorna, vet vi inte. Sannolikt är att man inte behöver fullfölja bostadsförsörjningsprogrammen om inte staten fullföljer sin del. Lösningen för höghastighetsjärnvägen är att låna upp kapital för att snabbt sätta byggplanerna i verket. Sverige är mycket kreditvärdigt och kan låna stora summor på den internationella kapitalmarknaden till historiskt låga räntor. Samtidigt behöver Sverige, som nu går in i en lågkonjunktur, en motor för att hålla igång arbetsmarknaden. Ett nationellt infrastrukturprojekt är en viktig symbol och signal till medborgarna i ett samhälle som av många upplevs som splittrat. Bygg järnvägen nu.