Advokaten 1
Fokus Hållbarhet » Emma Ihre framhåller att bolag
en vill nyttja sin makt och sitt inflytande till att bidra till en mer hållbar utveckling, samtidigt som de ser en tydlig affärsnytta med ett strategiskt integrerat hållbarhetsarbete. Tove Andersson. EFTERFRÅGADE TJÄNSTER Tove Andersson berättar att det är en stor spännvidd på de tjänster som efterfrågas av klienterna när det gäller hållbarhet. Det kan handla om allt ifrån hur de själva ska agera för att göra sin verksamhet hållbar till mer nischade frågor som till exempel att träffa avtal om hållbar fastighetsförvaltning. Enligt Emma Ihre vill klienterna – På så sätt hjälper vi våra klienter att uppfylla tillämpliga regelverk och att hantera risker och affärsmöjligheter kopplade till hållbarhet, säger byråns vd Jan Dernestam. En del i Wistrands externa hållbarhetsarbete är att an”Vi är angelägna om ofta få hjälp med att hantera hållbarhetsfrågor i samband med företagsförvärv, till exempel genom granskningar av vilka hållbarhetsrisker som en viss verksamhet innebär och hur dessa risker hanteras. Dessutom är hållbarhetsfrågor allt oftare i fokus i samband med börsintroduktioner. – Om det finns misstankar om till exempel korruption kan vi hjälpa till med krishantering och med att göra oberoende utredningar. Vid en sådan utredning är företagen ofta intresserade av att få reda på om de bryter mot någon lag, till exempel mutlagstiftning. Allt fler bolag, men även deras ägare och andra intressenter, vill också veta om de bryter mot internationella riktlinjer och branschkoder eller om de agerar på ett sätt som kan uppfattas som kontroversiellt, säger Emma Ihre. Mannheimer Swartlings hållbarhetsrådgivning är indelad i tre huvudområden – hållbarhet i den löpande verksamheten, hållbarhet i transaktioner samt utredningar och krishantering. Hållbarhetsaspekter som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption integreras i mer eller mindre all rådgivning. att fånga upp frågorna som är aktuella för våra klienter för att kunna anpassa vår rådgivning utifrån det” Tove Andersson ordna föreläsningar på hållbarhetsteman som är av relevans för klienterna. Det kan handla om cirkulära affärsmodeller, det vill säga hur värdet av produkter, material och resurser kan behållas inom ekonomin så länge som möjligt. Byrån medverkar också sedan flera år i varje nummer av tidningen Recycling & Miljöteknik med relevanta juridiska artiklar. Dessutom anordnas frukostseminarier om social hållbarhet, exempelvis om organisatorisk och social arbetsmiljö. – Vi är angelägna om att fånga upp frågorna som är aktuella för våra klienter för att kunna anpassa vår rådgivning utifrån det, säger Tove Andersson. HÅLLBARHETSAVDELNINGAR För att möta klienternas efterfrågan på rådgivning i hållbarhetsfrågor har det blivit vanligare att de stora affärsjuridiska advokatbyråerna bildar särskilda verksamhetsgrupper. Mannheimer Swartling bildade för 1,5 år sedan en verksamhetsgrupp, Corporate sustainability and risk management, där fokus ligger på att utveckla rådgivningen i hållbarhetsfrågor. – I den nya verksamhetsgruppen har vi samlat de jurister som sedan lång tid tillbaka hjälper klienter med antikorruptionsprogram, compliancefrågor, oberoende utredningar, krishantering, miljöfrågor etc. Men vi har även vidareutvecklat övriga verksamhetsgrupper till att ännu mer systematiskt integrera hållbarhet i sin rådgivning till klienter. Vi ser hållbarhet som en självklar och EXEMPEL PÅ RÄTTSLIGA DOKUMENT SOM SKA SÄKERSTÄLLA ATT MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER UPPRÄTTHÅLLS PÅ DEN KOMMERSIELLA MARKNADEN l Upprätthållandet av mänskliga rättigheter finns fastslaget i regeringsformen, Europakonventionen, EU-stadgan och praxis. l FN:s globala hållbarhetsmål. Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till 28 år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Bland målen finns att avskaffa fattigdom och hunger samt att säkerställa att alla har tillgång till rent vatten, sanitet och hållbar energi. l FN:s Global Compact innefattar principer riktade till företag kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption. Principerna baseras på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, Riodeklarationen samt FN:s konvention mot korruption. l Ruggie-ramverket antogs av FN 2008. FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter antogs 2011 och innehåller 31 riktlinjer för hur företag förväntas genomföra Ruggie-ramverket. Enligt ramverket och riktlinjerna har företag ett ansvar att respektera alla mänskliga rättigheter. Ruggie-ramverket innehåller tre huvudsakliga delar: staters skyldighet att skydda mot övergrepp, företags skyldighet att respektera mänskliga rättigheter och tillgång till institutioner för att utkräva ansvar. FN:s vägledande riktlinjer klargör hur företag praktiskt bör agera för att respektera mänskliga rättigheter. Det fastslås bland annat att företag bör ha en policy för mänskliga rättigheter och kontinuerligt göra due dilligence, det vill säga identifiera, förebygga och redovisa hur verksamheten påverkar mänskliga rättigheter. Riktlinjerna föreskriver också att företag bör ha processer på plats för att Advokaten Nr 6 • 2016