Advokaten 1
Fokus Hållbarhet värdeskapande del av vår rådgivn
ing inom alla affärsjuridiska områden, säger Emma Ihre som själv anställdes som hållbarhetschef på byrån i november 2014. När gruppen startades kom det många interna intresseförfrågningar från medarbetare som hade studerat mänskliga rättigheter och hållbarhet under juristutbildningen eller som var allmänt engagerade i hållbarhetsfrågor. – Internt finns ett stort intresse, engagemang och en stolthet över att vi jobbar aktivt med hållbarhet. Vi ser även en stark efterfrågan från klienter när det gäller rådgivning som rör arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och antikorruption som en del av den mer traditionella affärsjuridiska rådgivningen, säger Emma Ihre. Hos Vinge startades en hållbarhetsgrupp redan för fyra år sedan. – Det fanns ett behov av att samordna arbetet för att kunna tillhandahålla en fokuserad tjänst, säger Maria-Pia Hope. Vinges externa hållbarhetsarbete kan i dag delas in i tre områden: auditeringar, antikorruptionsrådgivning och complianceprogram samt oberoende utredningar. AUDITAVDELNING I oktober förra året satte Vinge, som enda skandinaviska advokatbyrå, samman ett team med jurister som på uppdrag av klienterna åker ut till högriskländer för att verifiera att CSR-frågor efterlevs. Jurister från byrån åker till länder som Indien, Kina, Pakistan och Polen för att på plats undersöka hur klienternas leverantörer och agenter arbetar med hållbarhet, till exempel om det förekommer korruption och barnarbete i leverantörsleden. – Tyvärr hittar man såväl barnarbete som slavarbete och köpta miljölicenser hos tillverkarna. Det är den verklighet som vi lever i. Det händer att barn sjasas iväg eller göms undan när vi kommer, säger Parul Sharma. Efter kontrollen rapporterar byrån tillbaka till klienten och kommer med förslag på vilka förbättringar leverantören bör göra i verksamheten. – Vi skriver också en separat rapport om leverantörens avsikter. Med grön, gul eller röd lampa markerar vi om det är en mogen leverantör. Den största utmaningen är när leverantörernas avsikter är uppenbart ”röda”. Det kan handla om att intentionerna att förbättra sig är minimala trots att det till exempel förekommer barnarbete. I ett sådant läge förser vi visserligen klienten med ett åtgärdsprogram som leverantören bör vidta. Men vi vet att det blir en svår nöt att knäcka, säger Parul Sharma. Bakgrunden till att auditgruppen startades är att klienterna i allt större utsträckning vill veta vilken slags samarbetspartner och leverantörer de har. – Vid ett förvärv vill de inte diskutera priset innan de vet hur det ser ut i leverantörsleden. Kan vi, efter att ha varit i kontakt med de lokala myndigheterna, verifiera att licenser och tillstånd har köpts på marknivå eller att en leverantör rekryterar slavarbetare påverkar det köparens pris. Det här är ”pure business” som avgör prissättningen, säger Parul Sharma. NYA KRAV Auditavdelningen består av ett team med fem jurister som tillsammans har en stark språkkompetens, de behärskar såväl kinesiska och sydasiatiska språk som polska och arabiska. – Andra krav ställs på jurister när efterfrågan på CSR ökar. För 20 år sedan klarade man sig bra med rikssvenska och lite engelska och tyska. Så ser det inte ut i dag, säger Parul Sharma som även berättar att medarbetarna i auditteamet är certifierade CSR-auditörer, det vill säga kvalificerade granskare. CSR skiljer sig från andra verksamhetsområden på så sätt att byråns jurister följer med klienterna ut i världen. – När det gäller CSR-audit och även complianceprogram är den svenska infallsvinkeln väldigt central. Vi känner de svenska bolagens verklighet och kan tolka det vi ser med deras ögon. Hållbarhetsrådgivningen är ett undantag från regeln som säger att svenska klienter ofta är Parul Sharma. säkerställa att eventuella kränkningar av mänskliga rättigheter som företag medverkar till kan lösas och gottgöras. Riktlinjerna har fått stort genomslag bland företag, handelsorganisationer, människorättsorganisationer och investerare i hela världen. Enligt Business and Human Rights Resource Center hade till exempel 370 företag antagit en formell företagspolicy som Advokaten Nr 6 • 2016 uttryckligen hänvisade till mänskliga rättigheter förra året. Nästan 10 procent av företagen var svenska. l OECD:s Guidelines for Multinational Enterprises. Riktlinjerna innehåller gemensamma rekommendationer från OECD-ländernas regeringar om bland annat mänskliga rättigheter, information, arbetsrätt, miljöskydd, bekämpande av mutor, konsumentskydd och konkurrens. Riktlinjerna återspeglar god praxis för alla företag. Riktlinjerna reviderades 2011 bland annat sedan FN antagit vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter. l IBA:s riktlinjer om företagande och mänskliga rättigheter för både advokatorganisationer och affärsjuridiska advokatbyråer. Riktlinjerna togs fram som ett resultat av FN:s vägledande principer. l Den europeiska advokatorganisationen CCBE:s riktlinjer för europeiska advokater som ger råd om hållbarhetsfrågor. l Den nationella handlingsplanen för företagande och mänskliga rättigheter från augusti 2015. Handlingsplanen syftar till att omsätta FN:s vägledande principer i praktisk handling på nationell nivå. l Advokatsamfundets bestämmelse i de vägledande reglerna om god advokatsed rörande företagande och mänskliga rättigheter från juni 2016 Källa: Advokatsamfundet, Enact, regeringen, EKN 29 »