Advokaten 1
Fokus Hållbarhet » Målkonflikter i Trots att mång
a företag arbetar mer aktivt med hållbarhetsfrågor än tidigare är det fortfarande inte ovanligt med konflikter mellan företagens verksamhet och vad som är en hållbar utveckling. De vanligaste målkonflikterna rör korruption och negativ miljöpåverkan. T extilindustrin är en bransch där det är vanligt med målkonflikter. Det kan till exempel hända att det förekommer barnarbete i ett produktionsland. Men Gunnar Rimmel, professor i redovisning vid Jönköping International Business School och forskare vid Gothenburg Research Institute, är övertygad om att företagen inte medvetet anlitar fabriker där barn utför arbetet. – Företag blir allt mer medvetna om att barnarbete uppmärksammas medialt. Det kan påverka försäljningen och aktiekurserna. Många bolag försöker därför minimera CSR-riskerna i sin verksamhet, säger han. Det kan även förekomma förbjudna kemikalier i tyger och kemikaliehalten kan vara för hög. Men även det är hållbarhetsrisker som branschen försöker minimera, delvis därför att varumärket tar skada om det blir allmänt känt. – Kunderna förväntar sig att de köper miljövänliga och hållbara produkter. Besvikna kunder blir kostsamt för företagen. De får svårt att behålla trogna kunder, säger Gunnar Rimmel. NYA AFFÄRSMODELLER KRÄVS Théo Jaekel, researcher och jurist på organisationen Swedwatch, ser visserligen positivt på de åtgärder som har vidtagits inom industrin – som exempelvis återvinning av gamla kläder, användning av ekologisk bomull och en översyn av vattenförbrukningen. Problemet är, enligt honom, att textilföretagen diskuterar vilka förändringar som kan göras inom den affärsmodell som redan finns, inte hur verksamheten ska ställas om. – Det är inte hållbart att ha en affärsmodell som går Gunnar Rimmel. 38 ut på att pressa kostnaderna för att konsumenterna ska kunna köpa mer och mer billiga kläder. Den affärsmodellen är inte hållbar varken när det gäller klimat eller arbetsvillkor. Det är det som leder till att arbetarna i länder som Kina, Bangladesh och Kambodja inte kan leva på sin lön. Ska arbetarna få bättre lön måste produkterna få bli dyrare. Där blir det en tydlig målkonflikt mellan textilindustrin och vad som är hållbart, säger Théo Jaekel. Niklas Egels Zandén, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, tillägger att ur ett hållbarhetsperspektiv vore det bästa att helt sluta med mode, behålla kläderna tills de går sönder och därefter återvinna dem. – Men modecyklerna blir allt kortare. Det krävs en ändring av affärsmodellen för att klädkedjorna ska bli verkligt hållbara. Men där har företagen långt kvar. Det är en svår fråga som kräver svåra beslut och risktagande. Lindex hållbarhetschef Sara Winroth anser precis som Gunnar Rimmel och Niklas Egels Zandén att det krävs nya affärsmodeller för att textilindustrin ska bli mer hållbar. Hon anser dock inte att man behöver gå så långt som till att helt upphöra med mode och använda kläderna tills de går sönder. – En lösning kan vara att göra kortsiktigt mode av biomaterial som man kan slänga på komposten. Hon tror inte heller att alla plagg måste bli dyrare för att kunna produceras hållbart. – Vi agerar för att mer konsumentåtervunnet material ska användas i processerna i framtiden. Det innebär färre steg i framtagandet av tyg där man skippar resursintensiva steg som till exempel odlingen av bomull och i vissa fall även behov av spinning och färgning. Genom att kapa vissa led kan man kapa kostnader och hitta resurseffektivitet. Jag är inte säker på att allt mode måste bli dyrare, säger Sara Winroth. Hon berättar att det i modebranschen även finns idéer och tankar kring uthyrning av kläder som en del av affärsmodellen. – Det handlar om att tillgången, till i vårt fall kläder, och inte ägandet är det viktiga, säger Sara Winroth men hon konstaterar samtidigt att det finns stora utmaningar och att det inte är en självklar lösning för alla företag. – Man skiftar inte från en affärsmodell till en annan över en natt. Men alla modeföretag som jobbar med hållbarhet testar eller funderar nog på hur man på olika sätt kan agera mer resurseffektivt och komplettera eller byta ut sitt sätt att erbjuda mode till kunder, säger hon. Advokaten Nr 6 • 2016