Advokaten 1
Fokus Hållbarhet » struktur, utan att de ska rapp
ortera om det som är väsentligt för deras verksamhet och förklara varför de väljer bort att rapportera om vissa frågor. – Bolagen som ska rapportera är olika stora, är verksamma i olika branscher, har exponering mot olika marknader och har olika ägande. Det vore konstigt att standardisera och styra rapporteringsstrukturen när verksamheterna ser så olika ut, säger advokatbyråns hållbarhetschef Emma Ihre. Svenskt Näringsliv tycker också att det är bra att den Niklas Egels Zandén. svenska lagstiftaren inte har valt att ställa högre krav på vad hållbarhetsrapporten ska innehålla än vad som gäller i resten av EU. – Men vi befarar att andra europeiska länder kan komma att lägga till olika krav när de genomför lagen. Det kan vara ett stort problem för företag som bedriver verksamhet i olika länder och kan göra det svårt att upprätta en rapport för hela koncernen, säger Sofia Bildstein-Hagberg, expert på finansiell rapportering hos organisationen. Swedwatch, som visserligen ser positivt på det nya redovisningskravet, hade däremot gärna sett att det var tydligare. – Det enda som krävs är att någon frågas av företagen, åtminstone av dem som har ett aktivt hållbarhetsarbete, enligt Niklas Egels Zandén, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. – Många av de företag som ligger i framkant tvingas nu konkurrera med företag som har icke-hållbara affärsmodeller och lösningar, säger han. ”Många av de LITE STÖD Regeringen uppskattar att ungefär 1 600 företag kommer att beröras av kravet på att hållbarhetsredovisa. Det svenska redovisningskravet blir därmed mer långtgående än vad EU-direktivet kräver. Hade direktivet följts hade endast de 100 största företagen blivit redovisningsskyldiga. Vinges CSR-chef Parul Sharma tror dock att fler än 1 600 svenska företag påverkas. – Företagen som omfattas direkt företag som ligger i framkant tvingas nu konkurrera med företag som har icke-hållbara form av hållbarhetsrapportering ska upprättas. Det är upp till företagen att avgöra vad de ska rapportera om och på vilket sätt. Då blir det dels svårt att mäta hur företagen presterar, dels svårt och jämföra företag och branscher med varandra, säger Théo Jaekel. Han befarar att hållbarhetsrapporteringen i mångt och affärsmodeller och lösningar.” Niklas Egels Zandén kommer att ställa krav på dem de samarbetar med, leverantörer och kunder, att redogöra för sitt hållbarhetsarbete, säger hon. Svenskt Näringsliv anser att rapporteringskravet blir en stor utmaning för många av de mindre och medelstora företagen. Stora företag har redan upprättat hållbarhetsredovisningar i flera år. För dem innebär det nya kravet därför ingen större förändring, enligt Sofia Bildstein-Hagberg. – Mindre och medelstora företag har inget system för mycket kommer att se ut på samma sätt som i dag, då det är frivilligt, det vill säga att vara övergripande och innehålla väldigt selektiv information. Swedwatch hade gärna sett att hållbarhetsregleringen hade byggt på FN:s vägledande principer. Frågorna som ska besvaras, enligt riktlinjerna, är konkreta och gäller till exempel vilka hållbarhetsrisker som har identifierats och hur de har hanterats. – Det hade varit bra om det i lagstiftningen hade funnits tydliga krav kring vad företagens hållbarhetsrapportering ska innehålla. Nu räcker det till exempel att ha en policy som säger att företaget inte accepterar barnarbete, säger Théo Jaekel. En tydligare och hårdare reglering vore även ett effektivt sätt att tvinga företag som inte sköter sig till bättring, anser Gunnar Rimmel. – Den som bryter mot reglerna kan då ställas inför rätta och dömas till exempelvis skadestånd. En tydligare lagstiftning är dessutom något som efter42 att rapportera icke-finansiell information. De saknar den traditionen och den kunskapen. Hon får medhåll av Johan Genneby, managing partner på hållbarhetsbyrån Beyond Intent. Han är positiv till den ökade regleringen på hållbarhetsområdet och att företagen får ett ramverk att förhålla sig till. Men efterforskningar som hållbarhetsbyrån har gjort visar att små och medelstora företag anser att det inte finns tillräckligt med stöd och att de inte har tillräcklig kunskap om hur de ska arbeta med hållbarhet. – Många små och medelstora företag saknar verktyg och kunskap om hur de konkret ska arbeta med hållbarhet och i ännu större utsträckning hur de ska rapportera. Många företag vet inte hur de ska hitta information om hur de ska arbeta med bland annat mänskliga rättigheter. Om det här är en politiskt prioriterad fråga borde det till exempel finnas kontaktpunkter dit det går att vända sig för att få hjälp, säger Johan Genneby. Sofia Bildstein-Hagberg befarar att företagens konkreta följd av redovishållbarhetsarbete kan bli lidande till ningskravet. Advokaten Nr 6 • 2016