Advokaten 1
Fokus Hållbarhet – Den här regleringen ställer fr
ämst krav på rapportering, inte att man ska bedriva hållbarhetsarbete. För mindre företag som har en snäv intressentkrets riskerar detta att endast bli en administrativ pålaga. Företag som bedriver verksamhet med bristande resurser kan komma att tvingas dra ner på det konkreta hållbarhetsarbetet för att istället lägga resurserna på administration och rapportering, säger hon. KOSTNADER Sofia Bildstein-Hagberg bedömer att många företag kommer att behöva anställa personal för att upprätta hållbarhetsrapport, göra riskanalyser och avgöra vilka områden företaget förväntas rapportera kring mot bakgrund av sin affärsidé och verksamhet. Dessutom måste personalen utbildas i hur rapporteringen ska gå till och det som ska mätas måste definieras. – Min erfarenhet är att företag tar oerhört allvarligt på rapporteringsfrågor. De vill inte kommunicera siffror som inte kontrolleras och revideras. Det krävs mycket arbete och dokumentation kring det. Jag tror inte att medvetenheten om det har varit särskilt stor hos dem som har utformat lagen, säger Sofia BildsteinHagberg. I lagförslaget anges att kostnaderna för att upprätta en hållbarhetsrapport väntas ligga på mellan 5 000 och 40 000 kronor per år. – Det är en väldigt låg siffra. Vi har gjort en ovetenskaplig enkät bland några börsföretag och frågat hur mycket deras hållbarhetsrapport ungefär kostar. Då fick vi ett spann på mellan 500 000 och 2 miljoner kronor. Det är en mer realistisk siffra, säger Sofia Bildstein-Hagberg. Swedwatch tycker att de som hävdar att regelbördan blir för stor för små och medelstora företag har missuppfattat hur FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter fungerar. Enligt riktlinjerna ska företagen göra en kontinuerlig risk- och konsekvensanalys av sin verksamhet. – Det är ett flexibelt verktyg som anpassas till företagets storlek och bransch. Ett litet företag, som har mindre resurser, har även färre leverantörer. Ett sådant företag behöver inte göra en lika omfattande riskanalys som ett stort företag som har verksamhet i hundra länder och tusentals leverantörer, säger Théo Jaekel. Även Gunnar Rimmel har svårt att se hur hållbarhetsrapporteringen skulle kunna handla om några enorma kostnader. Enligt honom finns redan information om utsläpp, korruptionsrisker och miljöpåverkan internt hos många företag. Advokaten Nr 6 • 2016 – Men det kan hända att informationen inte finns centraliserad och att företagen upplever det som ett problem. Det är inget orimligt krav att de måste koordinera verksamheten nu. Men självklart blir det ett merarbete initialt, då företagen måste gå igenom sin verksamhet och ta reda på var informationen finns, säger han. FRIVILLIGHET Svenskt Näringsliv hade föredragit att det även fortsättningsvis skulle vara frivilligt för företagen att hållbarhetsrapportera. – Det har hittills gått alldeles utmärkt på frivillig väg. Det saknas stöd för att marknaden saknar den information som det nu kommer att lagstiftas om, säger Sofia Bildstein-Hagberg. Både Gunnar Rimmel och Théo Jaekel tycker till skillnad från Svenskt Näringsliv att det vore bra om alla företag omfattades av den nya regleringen. – Det borde vara lika självklart för ett företag att rapportera kring sitt hållbarhetsarbete som att göra en finansiell årsredovisning, säger Théo Jaekel. FLER UPPDRAG Såväl Wistrand och Vinge som Mannheimer Swartling räknar med att den nya redovisningsregeln kommer att innebära fler uppdrag för de affärsjuridiska advokatbyråerna. Redan innan regeln har trätt i kraft kommer det in många förfrågningar om hur redovisningen ska gå till och följas upp. – Bolag som i dag inte gör någon riskanalys av hållbarhetsfrågor eller som saknar processer och system för att hantera hållbarhetsrisker kan behöva hjälp. Det blir ytterligare en del av vår rådgivning, säger Emma Ihre, hållbarhetschef på Mannheimer Swartling. Gunnar Rimmel beskriver hållbarhetslagsregleringen som ett steg i rätt riktning –och han tror att den blir tydligare och skärps med tiden. – Intressenterna kommer nog att börja efterfråga mer exakt information så småningom. Jag tror att vi kommer att få se krav på sifferuppgifter om till exempel vattenoch energiförbrukning framöver, säger han. Om företagens verksamhet fortsätter att få negativa effekter på omvärlden finns det bara en lösning, enligt Niklas Egels Zandén. – Då måste staten gå in med en väldigt hård lagstiftning och reglera verksamheten. Det är möjligt att det är där vi är om 10–15 år. n Ny regel om hållbarhet för advokater – vänd! 43 »