Advokaten 1
Debatt juristutbildning sionen, kan det vara lämp
ligt att försöka definiera några av de olika begreppen. När det för det första gäller begreppen ”etik” och ”moral” upplever jag att dessa båda begrepp ofta sammanblandas. För egen del, som jag uppfattar det, utgör moralen den praktiska tilllämpningen av de föreställningar om vad som är rätt handlande som varierar mellan skilda kulturer och sociala kontexter, medan etiken är de teoretiska och vetenskapliga studierna av skilda moraluppfattningar. Etiken är alltså vetenskapen (teorin) om moralen. När det för det tredje gäller den PRESENTATION Michael Pålsson är advokat när det för det andra gäller vilken moral den positiva rätten ska jämföras med menar jag att det är mest ändamålsenligt att jämföra med den moraluppfattning som förfäktas av majoriteten i det land vari lagen gäller. Alltså menar jag att lagen i Sverige ska jämföras och tillämpas i relation till den moraluppfattning som majoriteten av svenskar har, medan lagen i Indien ska tillämpas av den moraluppfattning som majoriteten av indier har etc. I vissa fall, exempelvis avseende mänskliga rättigheter, kan vi numera förhoppningsvis finna en nästan global majoritet för en moraluppfattning som stämmer med FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna (även om det finns en mängd regimer som inte respekterar mänskliga rättigheter). Advokaten Nr 6 • 2016 och delägare på Advokatfirman Juhlin & Partners i Helsingborg. Han arbetar med avtalsrätt, arbetsrätt och positiva rätten, så är de lagar (och rättsfall från domstolar etc.) jag talar om beslutade av parlament som är valda i fria val och rätten tillämpas av fria och oberoende domstolar och advokater. Lagar som är beslutade av enväldiga diktaturer såsom i Iran, Saudi arabien, Kina, Nordkorea etc. kan knappast anses (även om det inte kan uteslutas) återspegla folkmajoritetens vilja. Inte heller lagarna i vissa så kallade demokratier såsom Venezuela, Ryssland, Turkiet m.m. kan troligen fullt ut anses återspegla folkmajoritetens vilja eftersom medierna och institutionerna är i oerhört hög grad styrda av den styrande regimen. Med dessa begreppsbetvistelösning. stämningar gjorda gäller att försöka bestämma vad en moralisk kompass ska innehålla. Precis som kompassen som instrument tror jag att den ska innehålla väldigt få, men väsentliga komponenter. En kompass är enkel att följa och bestämma sin riktning med, och det bör också gälla den moraliska kompassen. Risken finns nämligen att ju fler komponenter den moraliska kompassen har, desto lättare är det att gå vilse. förslagsvis skulle den moraliska kompassen bestå av i huvudsak tre komponenter. För det första bör moralen vara styrd av förnuftet och fristående från all religion. Som exempelvis tillämpandet av sharia-lagarna visar, kan nämligen en religiös övertygelse leda väldigt fel. För det andra menar jag att den moraliska kompassen bör innehålla ett stort mått av empati, och då inte bara för de människor jag kan se, utan också för värnlösa människor på andra sidan jorden, exempelvis barnarbetare i Asien, men till och med för kommande generationer. För det tredje måste mitt agerande vara styrt av att det är långsiktigt hållbart, ur mänsklig synpunkt men också med beaktande av de långsiktiga konsekvenserna av ny teknik (exempelvis övervakningsmöjligheter av människor), miljöfrågor m.m. Detta innebär inte att företag och privatpersoner inte ska kunna göra goda affärer. Tvärtom. Verkligt goda affärer skapar långsiktigt välstånd för alla. Däremot innebär förhoppningsvis en moralisk kompass att de företag och privatpersoner som får råd hos advokater eller andra jurister, i möjligaste mån undviker att hamna i onåd hos allmänhet, kunder och leverantörer. om alla svåra överväganden skulle passera en sådan moralisk kompass, är det min övertygelse att de flesta stora felsteg skulle kunna undvikas. Om dessutom juristutbildningen på ett mer genomgripande sätt än i dag skulle diskutera dessa frågor inom alla rättsområden, tror jag att framtidens jurister skulle vara ännu bättre rustade för de utmaningar de oundvikligen kommer att ställas inför. Michael Pålsson Advokat 47 Min uppfattning är därför att jurister i allmänhet och advokater som rådgivare i synnerhet har ett ansvar att tillse inte bara att det vi föreslår är inom lagens ramar, det är ju självklart, utan också att det är moraliskt rätt.