Advokaten 1
Har vissa handikappade rätt att slippa födas? Frä
n etisk-juridisk debatt efter uppmärksammade processer i Frankrike AKTUELLT Har vissa handikappade rätt att ”slippa födas”? Den frågan har diskuterats livligt i Frankrike efter flera uppmärksammade processer. Men advokater anser att domsluten har feltolkats och i stället handlar om familjers rätt till ett drägligt liv. N icolas Perruche föddes gravt handikappad. En läkare hade inte upptäckt att hans mamma led av röda hund under graviditeten. För drygt ett år sedan behandlades fallet av Högsta Domstolen i Frankrike, som beslutade att Nicolas hade rätt till ersättning från läkaren.Domen tolkades som om den unge mannen hade rätt till gottgörelse för att han ”hade blivit född”. Läkarens miss gjorde ju att Nicolas mamma inte hade kunnat överväga att göra en abort. Domslutet ledde genast till en mycket livlig etisk-juridisk debatt. Men eftersom Högsta Domstolen hade skapat ett prejudikat behandlades ytterligare några liknande fall i höstas. Återigen protesterade föräldraorganisationer och hävdade att samhället i stället måste ge mer plats åt de ”annorlunda”. Läkare hotade med att bojkotta vissa typer av graviditetsundersökningar. Deras försäkringsbolag höjde raskt sina avgifter av rädsla för en uppsjö av liknande processer. Vissa tolkade domsluten som ett kliv mot ”rasförädling”. Parlamentet beslutade snabbt att ändra lagen. ”Ingen kan åberopa skadestånd enbart på grund av sin födelse”lyder den första paragrafen i den nya texten. Men inom delar av advokatkåren höjer man på ögonbrynen och är förvånad över att prejudikat, skapat av en oberoende domstol, på mycket kort tid har lett till en lagändring. – Jag är chockerad över den debatt som har förekommit,säger Anne Bernard.Hon är advokat och företräder de klagande i ett av de uppmärksammade fallen, som handlar om Yvan Gaby,en femårig pojke som har Downs syndrom. Under graviditeten bad hans mamma läkaren att få genomgå ett moderkaksprov, eftersom hon redan tidigare hade fött ett handikappat barn. Men läkaren svarade med att det var onödigt eftersom hon var ung och inte tillhörde någon riskgrupp.Mamman har öppet sagt att om hon hade haft chansen att välja så hade hon gjort abort. I Yvans fall beslutade Högsta Domstolen att föräldrarna hade rätt till ersättning för moralisk och materiell skada, för att läkaren inte hade diagnostiserat sjukdomen. – Mina klienter har utpekats som syndabockar. Men för oss handlar det helt enkelt om att de ska få ersättning för de konsekvenser som läkarens misstag har medfört, säger Anne Bernard. Övertro på läkemedel Läkarkåren tolkar situationen helt annorlunda. – Vi försvarar inte våra kollegor. I de dömda fallen har de säkert begått misstag. Men det handlar om ett viktigt val för samhället. Grundproblemet är kanske egentligen hur vi betraktar handikapp och vilken hjälp som erbjuds åt familjerna,säger läkaren Bruno Carbonne, generalsekreterare i de franska förlossningsläkarnas förbund. Han tror att många fransmän och fransyskor i dag har en övertro på läkemedelskonsten och att blivande föräldrar har en föreställning om att ultraljudsundersökningar och fosterprov är en garanti för att deras barn kommer att födas utan handikapp. Kåren har också varit orolig för att Högsta Domstolens utslag ska leda till att mängden av medicinsk-juridiska tvister ska öka explosionsartat. – Om en person kan få ersättning för att läkaren inte diagnostiserade en sjukdom när han eller hon var ett foster,så kanske man kan föreställa sig att barn i framtiden även kommer att vända sig mot sina egna föräldrar för att de inte valde en abort, säger förlossningsläkaren. Ökande antal processer Under de senaste tio åren har antalet processer mot läkare i Frankrike fördubblats. Men frågan är om den franska lagändringen verkligen kommer att bromsa den här trenden. – Alltfler invånare ser säkert vården som en konsumtionsartikel.Men detta kanske delvis är läkarnas eget fel.De kanske inte tillräckligt berättar om riskerna, säger advokaten Anne Bernard och anser att debatten tyder på en viss dubbelmoral. – Vi får inte glömma att aborter sedan länge är tillåtna i det här landet. Även om hjälpen till handikappade förbättrades avsevärt är jag inte säker på att gravida kvinnors val skulle påverkas.Att föda ett handikappat barn har livslånga konsekvenser, säger Anne Bernard. ANNA TRENNING-HIMMELSBACH ”Samla tillsynen i gemensam lag” DEN STATLIGA tillsynen över till exempel sjukvård, miljö, skola och en mängd andra viktiga funktioner i samhället fungerar inte så bra som det är tänkt. Lagstiftningen är ofta oklar, variationsrikedomen mellan olika områden stor samtidigt som tillsynsmyndigheternas resurser inte räcker till. Den så kallade tillsynsutredningen föreslår därför att gemensamma bestämmelser för all tillsyn samlas i en ny lag (Statlig tillsyn - granskning på medborgarnas uppdrag (SOU 2002:14). Den nya lagen föreslås bland annat behandla tillsynsorganens tillträde till tillsynsobjekten samt frågor om sanktioner och rätten att överklaga. Utredningen ifrågasätter också kommunernas roll i den statliga tillsynen. I dag finns cirka 200 olika tillsynslagar vars efterlevnad bevakas av närmare 100 statliga myndigheter samt alla kommuner. ❖ 6 ADVOKATEN #3 • 2002 Justitieministern kommer till Lund PROGRAMMET för årets allmänna advokatmöte blir stadigt allt mer fullständigt. Det är nu klart att justitieminister Thomas Bodström kommer till Lund. Bodström kommer att närvara vid banketten på lördagen och hålla ett anförande.❖