Nollelva 1
nyttPÅFILM FILMBOXEN Ingmar Bergman - 100 år 28 d
isc I år är det 100 år sedan Ingmar Bergman föddes och det firas med en jättebox med sammanlagt 60 timmars speltid. Det är en nästintill komplett samling av hans biovisade mästerverk, från den lovprisade manusdebuten ”Hets” via internationellt hyllade verk som ”Smultronstället”, ”Det sjunde inseglet”, ”Jungfrukällan”, ”Tystnaden”, ”Persona” och hela vägen fram till fyrfaldigt Oscarbelönade ”Fanny och Alexander” som innebar ett storslaget avslut på en filmkarriär som spände över fem decennier. Ett FILM flertal av Bergmans verk gör här sin debut på DVD och majoriteten av filmerna ges för första gången ut i digitalt restaurerat skick. (TP) Downsizing V.23 Alexander Paynes nya film har en riktigt bra grundidé. Norska forskare kommer på en teknik för att kunna krympa människor till 13 centimeter, vilket skulle vara en perfekt lösning på problemet med utarmningen av jordens resurser. Dessutom för det med sig den fördelen att de krympta människorna även blir väldigt rika och får leva i inhägnade lyxsamhällen. Några som nappar på idén är Matt Damon och Kristen Wiigs rollfigurer, som bestämmer sig för att slå till. En perfekt öppning för en skojig men samtidigt tankeväckande sci-firulle känns det som. Men just när filmen borde bli intressant vete tusan vad som händer. Då ändrar ”Downsizing” plötsligt karaktär och blir något helt annat. Alla de praktiska, moraliska och filosofiska frågor som borde avhandlas glöms helt bort. Ja, det glöms nästan bort att Matt Damon överhuvudtaget är krymt och lever i en miniatyrvärld. Istället kommer det in märkliga bifigurer som gör konstiga saker, filmen får ett annat tonläge och börjar handla om helt andra saker än den gjorde i början. Jag försöker lista ut vad det är Payne vill säga, men landar i slutsatsen att han nog inte vet det själv. Storyn hänger helt enkelt inte ihop och sista halvtimmen är rent ut sagt usel. Hur kunde det gå så fel? (TP) Molly´s Game V.23 Molly (Jessica Chastain) är något av ett underbarn som tycks född för att lyckas i livet, men när hon ska kvala in till OS i puckelpist skadar hon sig och alla planer går i stöpet. Nere på botten i L.A. halkar hon in i pokervärlden och snart arrangerar hon sina egna pokerturneringar. Sen rullar det på. Insatserna ökar men i takt med framgången drar hon också till sig personer man bör undvika, och snart får hon FBI på halsen. Hon anlitar en advokat (Idris Elba) och man skulle kunna säga att ”Molly´s game” är en mix av rättegångsdrama och en klassisk uppgång-och-fall-historia. Filmen är Aaron Sorkins (manusförfattare till ”Vita huset”) regidebut. Förutsättningarna att bli en kanonfilm finns absolut där, och stundtals är det riktigt bra stuns i rullen, särskilt i pokerscenerna. Men det finns också brister som gör att det inte håller hela vägen. Första tredjedelen har rappt tempo och fräck berättarteknik, sedan tappar filmen fart och intensitet och blir dessvärre småseg. Det kan vara svårt att hänga med i de juridiska turerna och än värre är det för den publik som inte kan regler och uttryck inom poker. Den ansträngda relationen med pappan (Kevin Costner) bränner aldrig till och hela rättegångsbiten känns ointressant. Kanske för att man aldrig riktigt får grepp om vem Molly är och vad hon vill. (TP) TIPSET Miss Sloane (2016) Jessica Chastain har varit het i Hollywood de senaste åren och bland annat medverkat i storfilmer som ”Zero dark thirty”, ”Interstellar” och ”The Martian”. En film som dock inte uppmärksammats så mycket är ”Miss Sloane”, en thriller där de fans som tycker om att titta på Chastain får sitt lystmäte. Chastain spelar huvudrollen som den hänsynslösa och framgångsrika politiska strategen, Elizabeth Sloane. Hon är en iskall lobbyist i Washington DC och hamnar i en kampanj där vapenindustrin vill få fler kvinnor att bära vapen. USA:s vapenlagar är kontroversiella, men är det någon som kan hjälpa vapenhandeln att få fler sympatisörer är det superproffset Miss Sloane. I vanliga fall har hon inte några skrupler kring vad hon lobbar för, men denna gång tackar hon nej och börjar istället lobba för motståndarsidan. Det blir ett elakt spel som visar den politiska maktkampens fulaste tryne. (TP) The Post V.23 Wind River V.21 Det fria ordet är under ständig attack och måste likt demokratin återerövras varje dag. Och vissa dagar mer än andra, som när USA:s president utser media till sina fiender och vill hindra nyhetsorganisationer från att informera allmänheten. I ”The Post” handlar det om Richard Nixon, men filmen skulle lika gärna kunna handla om Donald Trump - och gör kanske egentligen det också. I ”The Post” tar sig Steven Spielberg an den sanna historien om hur president Nixon ville stoppa tidningar från att publicera hemliga dokument om Vietnamkriget, och vi får följa personerna på The Washington Post (bland annat Tom Hanks och Meryl Streep) när de våndas över frågan om de ska publicera de känsliga uppgifterna och i så fall riskera åtal. Det är en viktig film, särskilt i tider som dessa, och för de som gillar gamla tryckpressar och murvelromantik är det en fröjd att titta. Men filmen har också en del smärre brister. Den känns ibland lite hafsigt gjord och det är svårt att riktigt engageras av den lite luddiga historien. Det är en film som har många viktiga saker att berätta om journalistik, demokrati och yttrandefrihet men som är lite för lättviktig för att nå ända fram. (TP) Bakom denna thriller hittar vi forne skådespelaren Taylor Sheridan som bytte bana och skrev manus till filmerna ”Sicario” och ”Hell or High Water”, två av de senaste årens mest hyllade filmer. Med den moderna western ”Wind River” tar han ett steg till och gör regidebut. Sheridan tar oss till ett kargt och kallt landskap i Wyoming där viltvårdaren Cory Lambert (Jewremy Renner) finner det fastfunna liket av en ung kvinna i snön. Kvinnan härrör från traktens indianreservat, Cory och traktens polisstyrka misstänker ganska snart att hon blivit våldtagen och mördad. Vid denna typ av brott är det regel att tillkalla hjälp utifrån och man får denna gång hjälp av den färske FBI-agenten Janne Banner (Elizabeth Olsen). Hon kommer direkt från Las Vegas och har som storstadsbo knappt sett snö på vykort i kontrast mot den ärgade lokalbefolkningen. Tillsammans ska nu de två lösa mordgåtan bland ett gäng ”locals” som är vana att lösa sina problem på egen hand. Den ödsliga naturen och det kalla klimatet ramar in handlingen på ett sätt som ger filmen realism och passar dess låga, men högst angenäma tempo. Man känner även av att här finns en viss samhällskritik om hur man behandlat landets urinnevånare, men det blir aldrig för pretentiöst, vilket gör ”Wind River” till en meningsfull film som är värd att se. (BN) NOLLELVA 57 KLASSIKERN Ondskan (2003) Mikael Håfströms film baseras på Jan Guillous kända roman med samma namn och bygger på Guillous egen uppväxt och speciellt tiden på en internatskola. Vi får följa killen Erik som misshandlas av sin styvpappa och även möts av plågoandar på internatskolan Stjärnsberg. Det är en i stora stycken plågsam film att se, men också en viktig film då den belyser problemen med så kallad ”kamratuppfostran”. Men framförallt är det en riktigt bra film med hög kvalitet i alla detaljer Andreas Wilson fick ett stort genombrott i rollen som Erik, men även övriga skådisar gör starka insatser. Filmen vann flera Guldbaggar och utsågs till svenskt Oscarsbidrag. Och även om den inte vann så innebar det en öppning till Hollywood för regissören Mikael Håfström som sedan dess har hamnat i den internationella filmbranschen. (TP)