Tidningen Energi 1
Tema Energilagring I 70 24 % I väntan på de rikti
gt stora tekniska framstegen är det litiumjonbatterierna som dominerar marknaden, och priserna på dessa sjunker stadigt: en nedgång med drygt 70 procent sedan 2013. NR 4 2019 TIDNINGEN ENERGI ett 60-talshus i utkanten av Vallentuna finns en vit villa med 42 solpaneler på taket, som producerar cirka 11 700 kWh per år. En inte helt ovanlig syn i dagens villa kvarter. Men i källaren har husägaren Filip Borgh även installerat ett batterilager med en kapacitet på 8 kWh. Filip Borgh är en av de drygt 700 svenskar som fått stöd av Energimyndigheten för att investera i hemmalagring. – Jag har alltid haft som ambition att minska min energiförbrukning och jag tycker att det är kul att testa nya saker, säger Filip Borgh. – Utan stödet hade det inte varit nån bra ekonomi, men investeringen i solceller och batterier kan jag nog räkna hem på 9, 10 år. Och det är väldigt enkelt att sköta systemet. Jag behöver inte göra någonting. Under de senaste åren har intresset för energilagring ökat på alla nivåer. Den stora ökningen av variabel förnybar kraft, sol och vind, ökar behovet att balansera produktion och användning på såväl lokal som central nivå. Effekttoppar och kapacitetsbrist är andra akuta utmaningar som delvis kan hanteras med nya typer av lagring, och i detta sammanhang kommer batterier att spela en nyckelroll i takt med högre kapacitet och stadigt sjunkande priser. Batterierna kan göra nytta i alla delar av energisystemet (se illustration på sidan 26). Hushåll och före tag kan reducera energi- och effektavgifter, nätbolagen kan minska nät investeringar och för Svenska kraftnät kan stamnätet blir mer stabilt. Samtidigt öppnar utvecklingen upp för nya aktörer som kan sälja systemtjänster. Men där är vi inte riktigt än. Men var är då nyttan störst? Än så länge finns få konkreta storskaliga undersökningar, men en studie från branschorganisationen Power Circle från 2015 visade att ett gemensamt batteri på motsvarande 0,8–1,3 kWh per lägenhet kan minska toppeffekten i en flerfamiljsfastigDen största het med 40 procent. Genom att aggregera många mikrolager – såväl stationära som i elbilar – blir det stora effektmängder i slutändan som kan användas på olika sätt. Flera pilotprojekt som Tidningen Energi skrivit om tidigare – till exempel i nr 3 2019 om bostadsbolaget ÖBO – visar att batterier kan bli lönsamma om de kan bidra med olika systemtjänster, som frekvensreglering i stamnätet. – Ju längre ned i systemet, desto fler tjänster kan energilagren leverera. Tyskland har kommit väldigt långt inom det här området. Där finns det 100 000 hemmabatterier, säger Bo Normark, Tematisk Ledare för Energilager på Innoenergy. – Där finns också en affärsmodell där energibolagen får tillgång till en bestämd del av batterilagret mot att kunderna med solpaneler får den el som de behöver utöver vad man själv genererar. I Sverige saknas incitautmaningen är inte tekniken, utan att anpassa regelverk och lagstiftning. menten att lagra el eftersom det är så goda villkor att mata ut elen, menar Bo Normark: – Här kan det vara mer ekonomiskt att skicka ut elen på nätet än att lagra elen och det dödar battericaset. Men om det blir mer fokus på effekttariffer så kan det i stället styra mot att folk investerar mer i batterier, som är ett väldigt bra verktyg mot effektbrist. Exemplet visar på en av de stora utmaningarna för att få verklig snurr på batteriutvecklingen: outvecklade affärsmodeller – i kombination med ett juridiskt regelverk som inte riktigt hängt med i den snabba utvecklingen på energimarknaden. Det måste skapas tydliga incitament för lagringsaktörer att köpa och sälja systemtjänster, menar de flesta bedömare. E n annan viktig aspekt är vem som får äga ett energilager. Elnätsbolag får bara använda energilager för eget bruk i undantagsfall när det inte finns andra lösningar för att klara sin leverans. – Den största utmaningen är inte tekniken, utan att