Tidningen Energi 1
AVSKILJNING GENOM HPC G Tekniken för att avskilja
koldioxiden kallas för Hot Potassium Carbonate, HPC, och innebär att varmt kaliumkarbonat används för att fånga in koldioxiden. G Genom att kaliumkarbonat sätts under tryck och hög temperatur reagerar vätskan med koldioxid och vatten och bildar kaliumbikarbonat. När trycket sänks omvandlas vätskan tillbaka till kaliumkarbonat och koldioxiden frisätts. Då kan den fångas in. de för denna beprövade process. Vi har använt den tidigare, men aldrig i kombination med biobränsle. Nu ska vi testa hur tekniken fungerar beroende på vilket bränsle som används och vi ska också se hur den går att integrera med övriga processer i verket, säger Erik Dahlén, forskningsansvarig på Stockholm Exergi. Tekniken är dock energikrävande och kommer sänka verkningsgraden på kraftvärmeverket med mellan 5 och 40 procent, eftersom en del av elen behövs för att hantera avskiljningsprocessen. – Men vi siktar på att ligga i det undre spannet. En fördel med ett kraftvärmeverk är ju att vi kan ta tillvara på restvärmen i processen och använda den som fjärrvärme, säger Fabian Levihn, utvecklingsansvarig på Stockholm Exergi. 1 000 kronor per ton Tekniken är inte något stort orosmoment. Men den stora frågan är hur företaget ska få ekonomi i detta på sikt. Stockholm Exergi genomför under 2019 med stöd av Energimyndigheten en så kallad genomförbarhetsstudie av en BECCS-anläggning vid Värtaverket. Preliminärt har man kommit fram till att den totala processen kostar cirka 1 000 kronor per ton – cirka 500 kronor för avskiljning och cirka 500 kronor för transport och lagring. En fullskaleanläggning i Värtan skulle kunna avskilja cirka 800 000 ton per år, enligt företagets beräkningar. Det innebär en årlig totalkostnad på 800 miljoner kronor. – Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är detta effektivt, men inte för oss som bolag. Det blir alldeles för dyrt. 1 000 kronor per ton motsvarar vad koldioxidskatten kostar, men skulle vi få tillbaka de pengarna istället skulle det bli lönsamt, till exempel som en negativ skatt, konstaterar Fabian Levihn. I testet kommer koldioxiden dock inte att lagras. Men i full skala är tanken att komprimera koldioxiden till flytande form och transportera den till permanenta lagringsplatser i bergsformationer på havsbotten, som i dagsläget främst finns i Norge. Ökat intresse Intresset för BECCS har ökat kraftigt under senare år. En viktig orsak är att FN:s klimatpanel IPCC lyfter fram tekniken i så gott som alla scenarier i sin senaste klimatrapport från 2018. I vårbudgeten anslog även regeringen 100 miljoner kronor till testprojekt för att – Det här är en strategisk satsning, säger Anders Egelrud, vd på Stockholm Exergi. Alla är överens om att BECCS behövs, vi måste ha negativa utsläpp för att klara klimatmålen. uppnå negativa utsläpp. Pengar som Stockholm Exergi hoppas kunna ta del av i sina projekt. Om testanläggningen beviljas stöd från Energimyndigheten kommer testerna att kunna utökas och bli mer omfattande. Stockholm Exergi satsar 2,5 miljoner kronor på testanläggningen, vilket företagets vd Anders Egelrud ser som en strategisk satsning: – Alla är överens om att BECCS behövs, vi måste ha negativa utsläpp för att klara klimatmålen. Men det krävs incitament för det, kanske negativa skatter eller möjligheter att kompensera andra sektorer. Transportsektorn skulle kunna köpa utsläppsrätter från industrin, säger han. Om försöket slår väl ut och det finns rätt kommersiella förutsättningar siktar Stockholm Exergi på att bygga en anläggning i pilot eller full skala som kan gå i drift i mitten av 2020-talet. TIDNINGEN ENERGI NR 4 2019 49 KKV8 Eleffekt: 130 MW. Värmeeffekt: Cirka 320 MW, inkl. rökgaskondensering. Bränsle: Biobränslen. Koldioxidutsläpp: Cirka 900 000 ton biogen CO2 /år.