STT 1
10 STT Vecka 44 onsdag 1 november 2017 SVENLJUNGA
BYGDEN Skriver om synen på döden i Sverige och Mexiko ÄLVSERED Konstnären Eunice Vidals har sitt ursprung i Mexiko, men har bott många år i Sverige. Nu skriver hon en bok om synen på döden i de två olika kulturerna. Speciellt allhelgonafirandet visar på stora skillnader, säger hon. När detta publiceras är Eunice Vidals i Mexiko för att jobba med boken ”Döden i Mexiko – En hyllning till livet”. En något motsägelsefull titel, kan tyckas, men det har sin förklaring. – Egentligen handlar boken om livsglädje, säger hon. Eunice Vidals är född och uppvuxen i Mexiko, och bor sedan många år i Sverige. Tidigare bodde hon i Sandviken, men sedan 2004 är hon och hennes make Esa Toivonen, även han konstnär, bosatta i Älvsered. När det gäller hur man handskas med döden finns det stora skillnader mellan Sverige och Mexiko, något som märks extra väl vid allhelgonafirandet, säger Eunice. – I Sverige är man mycket diskret och pratar helst inte om döden. Det är vackert vid allhelgona när folk tänder ljus vid gravarna, men annars är det helt tyst. I Mexiko tror man att de dödas själar kommer på besök under allhelgonahelgen, som där kallas El Día de muertos, de dödas dag. Den första natten kommer barnen, och den andra kommer de vuxna. I hemmen bygger man upp dödsaltaren med foton på sina döda, och med olika gåvor till dem. Det är också många som går till kyrkogårdarna. – De sitter där och vakar hela natten, och har fika med sig för att värma sig. Tron på att de dödas själar besöker den levande världen en gång varje år är något som har sina rötter i precolumbiansk tro, berättar Eunice. De indianska sederna införlivades i kristendomen, på samma sätt som det skett i vår kultur, där till exempel midvinterblotet omvandlades till julfirande när Sverige kristnades. – Ju mer indiansk man är, desto färggladare är firandet. Det finns till exempel en sed att göra en matta av kronblad från tagetes, som kantas med ljus, så andarna ska hitta rätt. På några platser har man också en karneval, där deltagarna sminkar sig som dödskallar. Det låter måhända mycket likt Halloween, men har inget med det firandet att göra, säger Esa. – Halloween har en skrämmande symbolik, men i de här karnevalerna är det inget skrämmande . Det är inte enbart vid allhelgonahelgen sättet att tala om döden skiljer sig åt mellan Mexiko och Sverige, berättar Eunice. – I Mexiko har man ett sunt sätt att se på döden, man pratar om den och skojar om den. På det viset bearbetar man sin egen och andras död. Min teori är att man lever på ett gladare sätt för att man är medveten om att man ska dö. Man döljer inte heller döden för barnen, och då blir de inte heller så rädda för den som jag sett att barnen är här. Men att man kan skoja om döden betyder inte att man inte är ledsen när någon går bort, poängterar Eunice. – Man sörjer, men inte ensam. Hon berättar om hur alla grannar kommer till den som sörjer, och har med sig något att äta. En gemenskap som hjälper den sörjande i sorge arbetet. Detta är andra året Eunice och Esa åker till Mexiko under allhelgonatiden för att göra research för Eunices bok. – Vi åker denna tiden för att jag vill göra intervjuer och filma på kyrkogårdarna. Firandet skiljer sig åt mellan de olika delstaterna, så vi kommer att åka även nästa år. Eunice har redan kommit en god bit på väg med sin bok, och planen är att den ska bli klar ganska snart efter nästa års resa. Eunice, som efter sin pensionering gick en tvåårig filmutbildning, planerar också att göra konstvideos från sina resor. – De ska vara en del av en en LA CATRINA. Eunice Vidals med en skulptur av La Catrina , en symbol för firandet av allhelgonahelgen, vilken i Mexico kallas El Día de muertos, de dödas dag. FOTO: KATARINA JOHANSSON ”Man lever på ett gladare sätt när man är medveten om att man ska dö.” EUNICE VIDALS Eunice och maken Esa visar en färgglad gardin med kyrkogårdsmotiv. I Mexico sätts sådana gardiner upp vid allhelgonahelgen, på samma sätt som vi i Sverige har speciella gardiner till jul. utställning som visar exempel på dödsaltare från olika delstater. Och om jag har tillräckligt med material kanske det blir en dokumentär också! KATARINA JOHANSSON katarina@stthuset.com FOTNOT: Blir man nyfiken på Eunice Vidals och hennes konst kan FÖRENINGSNYTT SVENLJUNGA Svenljunga Bridgeklubb partävling, Hcp 19/10, 21 par, medel 234. 1) Barbro Persson/Stig Axelsson, 259. 2-3) Lennart Persson/Sune Larsson, 257. 2-3) Per-Arne Persson/Jan Persson, 257. 4)Anders Axelsson/Klas-Göran Edman, 253. 5) Sixten Bengtsson/Mikael Andersson, 244. 6) Arne Norén/Ingemar Råvik, 243. 7) Per Andersson/Sven Liljegren, 241. 8) Henry Alfredsson/Åke Johansson, 240. 9) Ingrid Forsberg/Birgitta Pettersson, 239. 10) Jan-Erik Svensson/Bengt Bengtsson, 237. 11) Anders Göransson/Lennart Johansson, 235. SPF Svenljunga Partävling i bridge, 25/10, 10 par, medel 72. 1) Kent Trygg/Klas-Göran Edman, 93. 2) Arne Norén/Ingemar Magnusson, 89. 3) Samuel Christensson/Stig Hansson, 82. 4) Göran Andersson/Bernt-Olof Wigge, 81. 5) Jan Manfred/Lillebror Christensson, 75.. Svenljunga Bridgeklubb Partävling, 26/10, 21 par, medel 233. 1) Sixten Bengtsson/Mikael Andersson, 302. 2) Ann-Kristin Hultgren/Stig Johansson, 293. 3) Henry Alfredsson/Åke Johansson, 290. 4) Kent Trygg/Jan Josefsson, 282. 5) Samuel Christensson/Bernt-Olof Wigge, 271. 6) Stefan von Heyking/Henrik Dahl, 264. 7-8) Per Göransson/Anders Göransson. 254. 7-8) Lennart Persson/Sune Larsson, 254. 9) Jan-Erik Svensson/Bengt Bengtsson. 249. 10) Barbro Persson/Stig Axelsson, 244. man höra henne på Svenljunga bibliotek den 14 och 16 december. Då talar hon om två andra projekt: Dikten ”Sverige en kärleksdikt”, samt den interaktiva installationen ”Helig jord”, vilka tillsammans legat till grund för ett kulturprojekt i Gästrikland i somras. Mer om detta i ett kommande nummer av STT! Eunice Vidals Född och uppväxt: Mexiko. Bor: Älvsered. Familj: Maken Esa Toivonen, som är konstnär, en son och en dotter från ett tidigare äktenskap och två barnbarn. Gör: Kulturarbetare och konstnär. Även utbildad lärare i spanska och tyska, ett arbete hon nu pensionerat sig från. Gick efter pensioneringen en tvåårig filmutbildning på Katrinebergs folkhögskola. Projekt: Arbetar med en bok om skillnaden i synen på döden i Sverige och Mexiko. Har i sommar blivit mycket uppmärksammad för ett kulturprojekt i Högsbo Bruk, Sandviken, där hon visade två videoinstallationer och maken Esa ställde ut sina tavlor. En viktig del av utställningen var den interaktiva installationen ”Helig jord” där människor från hela landet skickat in jord med affektionsvärde för dem. I skolorna gör barnen figurer som föreställer La Catrina.