STT 1
STT Vecka 44 onsdag 1 november 2017 19 DEBATT & I
NSÄNDARE REDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 2 500 tecken, inklusive blanksteg. Vi förbehåller oss rätt en att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. Manusstopp söndagar kl 12.00, mejla texten till insandare@stt huset.com Öppet brev till Replik på ”Tågstopp i Hillared...” v41 Johan Björkman (M) Oppositionsråd i Svenljunga Vi möttes på Landsbygdspartiet oberoendes (LPo) möte om skolfrågan. Det du sa då har inte lämnat mig och jag reagerade starkt. Jag önskar att du ger mig och kommuninvånarna ett tydligt svar på vad du menade. Då dett a möte rörde skolorna i kommunen och då även landsbygdens framtid och möjlighet till utveckling sa jag att skolfrågan inte borde diskuteras då kommunens politiker inte har format en tydlig vision för hela kommunen. För att en bygd ska kunna utvecklas bör skolan fi nnas kvar. Satsa istället på att raktiva boenden som ger ungdomarna möjlighet att bosätt a sig, det blir infl ytt ning som i sin tur ger fl er barn och fl er företag. Företagen kan anställa folk vilket genererar skatt eintäkter till kommunen etcetera. Du svarade då ungefär att det inte spelar någon roll med skatt eintäkter, då skatt eutjämningssystem råder i Sverige. Fråga; Anser du som Moderat att då vi har dett a system behöver Svenljunga kommun ej utvecklas och få fl er skatt ebetalare? Boenden Jag refererade till det besök som kommunalrådet Stefan Carlsson gjorde i Holsljunga i somras. Han sa att vi Holsljungabor får bygga lägenheter med privata medel istället för att kommunen ska bygga. Att det inte är deras uppgift att förse kommuninvånarna med boenden. På LPo:s möte utt ryckte jag min förundran då det inte verkar gälla hela kommunen, då man satsar på än fl er lägenheter i Hillared. Om man frångår principer till fördel för vissa samhällen så är något fel. Du svarade att kommunen inte bygger i söder då banklån för att bygga där är mycket högre jämfört med att bygga i norr – Stämmer det? Har inte kommunen en sorts lån där geografi n för lånet är irrelevant? Bör inte en kommun arbeta för likvärdighet inom kommunens gränser? Är det inte märkligt att vissa samhällen och skatt ebetalare är viktigare än andra? Skolorna Du sa även att så länge du kan minnas har de nedläggningshotade skolorna varit ett problem. Att något måste göras åt problemet. Men visst är det ni politiker som tycker att små skolor är ett problem – Skolorna tycker väl inte det? Egentligen handlar det väl om ett synsätt och då om synen på landsbygd och centralisering? Har jag fel? Om så ser jag fram mot att se Moderaternas utvecklingsarbete i hela kommunen. Knappt ett år att ändra vår syn på ert parti! Vi är många orter i Svenljunga kommun som saknar en tydlig stött ning från kommunen – det är ett problem! Synd att du inte var med i Värnamo! Kanske hade du sett vår kommun med andra ögon då. ANN-MARGRETH KARLSSON, Holsljungabo Varför avstå? Vår kommuns nuvarande företrädare svarade nekande på Västtrafi ks fråga 2015 om Svenljunga kommun vill återöppna Hillareds station. Vi tre partier vill möjliggöra att hela vår kommun ska växa i framtiden och att det ska vara möjligt att bo och pendla med tåg från Hillared till sitt arbete eller skola. Därför la vi då en motion om tågstoppet i Hillared som redan har behandlats positivt i Samhällsbyggnadsnämnden. Förstärkning av infrastrukturen Givetvis kommer både resvanor att förändras och tillgängligheten öka för oss som bor i kommunen om tågstoppet genomförs. Ingen ”Carte Blanche” till järnvägen fi nns eller ska ges. Tågstoppet i Hillared kommer naturligtvis att förhandlas av kompetenta tjänstemän och politiker från vår kommun. Kostnaderna för järnvägen delas av stat och region som du säkert vet. Om vi i kommunen inte visar intresse för ett tågstopp, ja då kommer järnvägen i Hillared aldrig bli något annat än en ridå genom samhället. Varför ska då vi i vår kommun avstå från att få del av denna förstärkning av infrastrukturen som har möjlighet att utvecklas ännu mer i framtiden tycker du? LARS ENGSTRÖM, MP FREDRIK SKOTT, KD EVA JOHANSSON, C En sista önskan blev uppfylld Ofta får svensk sjuk- och omsorgsvård kritik. Hur något missas, någon glöms bort eller blir otrevligt och oproffsigt bemött. Detta stämmer säkert då och då. Massiv vindkraftsutbyggnad förbereds! Energiöverenskommelsen 2016 har målet att år 2040 skall 100 procent elproduktion vara förnybar. I praktiken avses kärnkraft som idag står för 40 procent att fasas bort. Regeringen kratt ar nu manegen genom att i ett remissutskick till 25 kommuner (av 290) föreslå att kommunernas vetorätt slopas vid etableringar. De vill på så sätt underlätt a för vindkraftsindustrin att snabba på utbyggnaden. Visst ska kommunerna få ha åsikter i fortsätt ningen, men ingen slutlig beslutanderätt . Motsträviga kommuner kan komma att köras över. I varje kommun Beräkningar visar att dagens vindkraftsproduktion på cirka 17 TWh måste ökas till 6575 TWh. Det motsvarar i snitt 35 nya vindkraftverk (med dagens kapacitet) i varenda en av Sveriges 290 komtion som till över 40 procent är väderberoende. Har våra Det motsvarar i snitt 35 nya vindkraftverk (...) i varenda en av Sveriges 290 kommuner. muner. Vi kan räkna med att de inte byggs i tätorter och städer där mesta elen förbrukas. Återstår glesbygden. Bakbundna kommuner Var i Mark- och Kindsbygden kommer de att ligga? Projektering för anläggningar till år 2040 pågår redan. Vart ska vi glesbygdsbor vända oss med klagomål om kommunerna blir bakbundna? Mångdubbelt stora landområden kommer att påverkas negativt av vindkraftsverkens buller och infraljud. Landskapsbilden förfulas, den biologiska mångfalden störs och förstörs, friluftsliv och turism drabbas. I norr blir rennäringen lidande. Väderberoende Regeringen är ändå till en liten del realistisk. Man är medveten om att sol- och övriga förnybara energikällor inte blir några avgörande faktorer. Framtida energilagring, det vill säga med batt erier, pumpkraft, tryckluft, vätgasproduktion, suprakondensatorer med fl era är tekniker som inte fi nns färdigutvecklade idag och som inte heller får någon avgörande betydelse inom överskådlig tid. Men scenariot blir: Om cirka 20 år har vi en elprodukpolitiker inte alls informerats om konsekvenserna av energiöverenskommelsen? Sitt er de helt i vindkraftsindustrins knän? Gör din röst hörd Även om våra två kommuner inte är remissinstanser, gör ändå din röst hörd till dem. Vindkraftsindustrin är långt från beprövad och enligt miljöbalken miljöfarlig. Vi behöver också bevara de få tysta zoner (inventering pågår!) som landsbygden ännu har kvar. Vi vill fortsätt a med att ge våra sönderstressade tätortsbor någonstans att vila upp sina nerver. Jag säger som tidningen Ny Teknik i nr 43/17: – Jag tror att politikerna ska ha lite is i magen och ha en teknikneutralitet i styrmedlen. GÖSTA SINGSTRAND Skriv kort! Då är det större chans att just din artikel publiceras. Maila: insandare@stthuset.com Men det är också viktigt att veta hur många det är som jobbar i svensk sjuk- och omsorgsvård som varje dag gör allt och ofta lite till för att gott bemöta, lindra, bota, peppa och trösta. Några av dessa jobbar inom hemtjänsten och hemsjukvården i Dalstorp. Omedelbar hjälp När min morfars sista tid i livet närmade sig och hans önskan var att få tillbringa den i hemmet, ställde kommunen upp med all tänkbar hjälp. När hans tillstånd krävde mer tillsyn ordnades det snabbt så att personalen kom på tätare besök. När hans egen säng inte längre var möjlig att vårda honom i kom arbetsterapeuten med en höj- och sänkbar säng redan nästa morgon. När undersköterskorna märkte att vi närstående behövde avlastning ordnade de med natt vakspersonal som kände honom väl. Och när oron kröp i morfars kropp kom sjuksköterskan snabbt med lugnande mediciner. Intet mer att önska En tid efter hans död kom det ett kort på posten med en omtänksam hälsning och när begravningen ägde rum lade de blommor vid hans kista. Allt gjort med den största respekt och omtanke, om morfar och om oss närstående. Inget mer fanns att önska och tacksamheten är stor för att vår pappa och morfar fi ck det precis som han önskade sina sista dagar i livet. TACKSAMMA NÄRSTÅENDE