Säkerhetsinstallatören 1
Stiftelsen Tryggare Sverige "Tipping points" har
fått oss att hamna i detta läge Under det senaste decenniet har samhällets möjligheter att skapa och upprätthålla säkra och trygga miljöer för medborgare och näringsliv utmanats dramatiskt. En förändrad demografi, växande utanförskapsområden, parallella samhällsstrukturer, kriminella gäng och minskad tillit till grundläggande samhällsfunktioner är några utmaningar. n relevant fråga är hur vi har hamnat i denna situation. Handlar det om slumpen, otur eller tillfälligheter? Svaret är att situationen är självförvållad, där vi till följd av ett antal beslut och händelser, eller ”tipping points”, under de senaste 50 åren själva har sett till att vi hamnat i detta allvarliga läge. DEN FYSISKA UTFORMNINGEN AV BOSTADSOMRÅDEN och problem med anonymitet, bristande social kontroll, brottslighet och otrygghet. Under 1960-talet byggdes på kort tid många nya bostadsområden efter tidens tankar och ideologier. Istället för en mix av funktioner, småskalighet och naturliga mötesplatser byggdes ABC-städer med uppdelade och utspridda arbets-, bostads- och centrumområden. Dessutom skapade trafiksepareringen isolerade stadsenklaver, ödsliga gång- och cykelvägar, samt många återvändsgator och små gränder. Detta har bidragit till att förutsättningarna för brott och otrygghet delvis har byggts in i många bostadsområden. POLISENS FÖRSTATLIGANDE OCH AVSAKNAD av en lokalt förankrad och närvarande polis. År 1965 förstatligades den tidigare kommunala polisen med konsekvensen att polisens möjligheter att följa och förstå vad som händer i lokalsamhället har minskat. Eftersom kommunerna inte får bedriva en egen polisverksamhet har de succesivt blivit E i tre olika myndigheter, har det funnits problem med frågor som rör ansvarsfördelning och samverkan. Exempelvis har åklagaren ett helhetsansvar för förundersökningen men saknar befogenheter att disponera över utredningsresurserna, som ligger hos polisen. Åklagaren har inte heller något personalansvar för de poliser som genomför förundersökningsåtgärderna. Trots detta har åklagaren ett ansvar för att de resurser som polisen ställer till förfogande används på ett riktigt sätt. EN NY TYP AV GÄNGBROTTSLIGHET OCH EN TYSTNADSKULTUR. I slutet av 1980-talet fick den moderna gängbrottsligheten med så kallade motorcykelgäng fäste i Skåne utan att myndigheterna kunde tränga tillbaka dem. I dess spår följde en ny sorts ”tystnadskultur” där brottsdrabbade och vittnen inte alltid vågar berätta om sina upplevelser. Dessa problem har blivit än mer påtagliga med dagens gängbrottslighet och diskussioner om behov av t.ex. kronvittnen, anonyma vittnen m.m. NÄRPOLISREFORMENS MISSLYCKANDE och en fjärrpolis. En annan bidragande orsak allt mer sårbara när brottsligheten har brett ut sig. Problemen förvärras ytterligare av att kommunerna i dagsläget inte har något lagstadgat krav att förebygga brott. ETT DELAT ANSVAR FÖR BROTTSUTREDNINGSVERKSAMHETEN och effektivitetsförluster. Ända sedan förstatligandet, då landsfiskalens arbetsuppgifter som polischef, åklagare och kronofogde delades upp till den situation och de utmaningar som finns idag kan spåras tillbaka till början av 1990-talet och närpolisreformens misslyckande. Trots ambitionerna om en mer lokalt närvarande polis och ett tydligare fokus på att förebygga och förhindra brott kom satsningen att misslyckas, med konsekvensen att polisen ytterligare fjärmat sig från kommunerna. EN MISSLYCKAD NARKOTIKAPOLITIK och ett överflöd av narkotika. Till detta kommer en misslyckad narkotikapolitik med konsekvenser i form ett omfattande narkotikamissbruk, ett stort antal öppna drogscener, organiserad brottslighet samt höga dödstal i narkotikarelaterade sjukdomar och enormt mänskligt lidande. Polisreformeringens misslyckande och ett maktvakuum som fyllts av kriminella gäng. Ytterligare en bidragande orsak till situationen är polisreformen år 2015, då de 21 fristående länsmyndigheterna slogs ihop till en nationell polismyndighet. Konsekvensen har blivit att polisen fjärmat sig ytterligare från medborgarna. I dess spår har det uppstått ett maktvakuum som fyllts av kriminella gäng. MIGRATIONSKRISEN OCH STORA UTMANINGAR för kommunerna. År 2015 tog Sveriges kommuner på kort tid emot närmare 163 000 asylsökande. Det medförde stora praktiska och ekonomiska utmaningar när frågor som rörde boende, skolgång och arbete skulle hanteras vid sidan av alla andra arbetsuppgifter. Detta har tvingat många kommuner att prioritera bland sina arbetsuppgifter, vilket bl.a. fått negativa effekter på det brottsförebyggande arbetet. SAMMANTAGET ÄR DET ALLTSÅ INGEN SLUMP, otur eller tillfällighet som gjort att brottsligheten och otryggheten är ett av vår tids största samhällsproblem. Det positiva i sammanhanget är att det fortfarande går att göra någonting åt situationen, även om det självklart hade varit bättre att göra rätt från början. TEXT: MAGNUS LINDGREN, STIFTELSEN TRYGGARE SVERIGE. Säkerhetsinstallatören 3 2019 | 31