Energigas 1
I korthet 3 FRÅGOR TILL … Helén Axelsson, energi-
och miljödirektör på branschorganisationen Jernkontoret, som tagit fram en klimatfärdplan för stålindustrin som nu överlämnats till regeringen. 1 Vad innehåller er klimatfärdplan? – Den beskriver vilka möjligheter stålindustrin har för att minska sina koldioxidutsläpp i Sverige och bidra till minskade utsläpp i resten av världen. Den ger också besked om hur mycket energi stålindustrin behöver för att bli fossiloberoende, samt vilka politiska styrmedel som måste till för att företagen ska kunna investera i ny teknik. Hur ser ni på gasens roll i industrins omställning? – Gasen har en viktig roll. Vi har på senare år sett att många industrier gått över från olja till gasbaserade bränslen som natur gas och gasol. Detta ger också en möjlighet att på sikt byta till biobaserade bränslen som biogas och bio gasol. Det nya forskningsprojektet Hybrit, där kol för reduktion av malm kan ersättas av vätgas, är fantastiskt spännande. Fullt utvecklad innebär tekniken en jättestor förändring eftersom 82 procent av branschens kol dioxidutsläpp kommer från masugnarna. 3 Vilken är den största utmaningen? – Det är att stålindustrin i framtiden behöver mycket mer el än i dag. Enligt våra beräkningar ökar behovet från 3–4 terawatttimmar per år till omkring 20. Det beror bland annat på att vätgasproduktion kräver mycket el. Även tillgång till biobaserad gas är en utmaning med tanke på konkurrensen om biomassan. LENA LÄNDIN 4 ENERGIGAS NR 4 2018 2 Naturgas öppnar för mer biodrivmedel Behovet av naturgas ökar kraftigt när Preem ska producera mer förnybar diesel vid raffinaderiet i Göteborg. En ny ledning från stamgasnätet ska ge anläggningen den naturgas som behövs. Förnybara drivmedel utgjorde totalt 17 procent av Preems drivmedelsförsäljning 2017. Ambitionen är att den andelen ska öka. För att tillverka förnybar diesel behövs dock vätgas, och råvaran till den är naturgas. – Vi vill expandera tillverkningen och då krävs mer vätgas. För att tillverka vätgasen behöver vi mer naturgas, säger Eva Lind Grennfelt som är utvecklingsingenjör vid Preem. Företaget har redan börjat bygga en ny vätgasanläggning vid raffinaderiet i Göteborg som tas i drift i februari nästa år. Samtidigt dras en 1,2 kilometer lång gasledning från stamnätet för att förse den nya anläggningen med naturgas. Råvara för vätgas Vätgasfabriken mer än fördubblar raffinaderiets behov av naturgas. När naturgasen blandas med vattenånga vid hög temperatur i en katalysator bildas vätgas. Preems nya vätgasfabrik fördubblar Göteborgsraffinaderiets naturgasbehov. Den används i sin tur för att göra förnybar diesel, som framställs av tallolja som är en restprodukt från massatillverkning. – Den förnybara talloljan innehåller tolv procent syre. Fossil råolja innehåller inget alls. För att de ska bli jämförbara måste syret bort, säger Eva Lind Grennfelt. Där kommer vätgasen in. När den blandas med tallolja i ett reaktorsteg plockar den upp syret och bildar vatten. Kvar blir en diesel som liknar den fossila, men som är förnybar. Naturgasen som används för att tillverka vätgasen är visserFortsatt ökat intresse för biogas Statistik. Intresset för biogas fortsätter att öka i Sverige. Ny statistik från Energimyndigheten visar att användningen av biogas uppgick till 2,9 terawattimmar 2017, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med året innan. Produktionsökningen i Sverige under samma period låg dock på betydligt blygsammare 2,5 procent. Att biogasanvändningen ändå går kraftigt uppåt beror på ökad import av biogas från andra länder. Majoriteten av biogasen används som fordonsbränsle, men industri och uppvärmning är två marknader som nu ökar. Svenska biogasanläggningar bidrog dessutom med 2,2 miljoner ton rötrest, vilken användes som miljövänligt gödningsmedel i jordbruket. Det ersatte därmed stora mängder utsläppsintensiv mineralgödsel. – Vi ser ett snabbt växande intresse för biogas i samhället, inte minst inom industrin som på allvar börjar ställa om med hjälp av biogas, säger Energigas Sveriges vd Maria Malmkvist och fortsätter: – Det visar att biogasanvändningen kan öka snabbt i Sverige och att användningsmålet på 15 terawattimmar till 2030, som vi FOTO: PREEM ligen fossil. Men dess bidrag till slutproduktens koldioxidavtryck är litet. Därför räknas slutprodukten fortfarande som förnybar. Ursprunget viktigast – Råvarans ursprung är viktigast. Det största koldioxidavtrycket kommer därifrån. Här är råvaran tallolja, eller andra restprodukter, som ger ett litet avtryck. Vi kommer med råge att uppfylla kraven på växthusgasbesparing, det så kallade hållbarhetskriteriet, som ställs både av reduktionsplikten och europeisk lagstiftning, säger Eva Lind Grennfelt. 2 TWh 1,5 1 0,5 0 2005 2010 2017 Biogasproduktion i Sverige KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN sätter upp i vårt förslag på nationell biogasstrategi, är fullt realiserbart. Men för att nå dit krävs en rad åtgärder som undanröjer hinder, samt stimulerar produktion och efterfrågan.