Friluftsliv Friluftsnytt
Friluftsliv Nyfiken på: Ari Hultqvist
Friluftsliv Nyfiken på: Sachiko Takami
nyfiken på //mohammad alhammada sachiko takami so
m i Friluftsfrämjandet kallas kursledare, och det var starten på en lång och tät relation mellan Friluftsfrämjandet Lidingö och Japan. Farligt att vara i naturen Men det har inte alltid varit friktionsfritt. Det har funnits ett visst mått av oförståelse inför det svenska sättet att locka ut barnen i naturen. När dottern var sju år och gick en månad i skola i Japan på sommaren saknade hon Strövarna och ville så gärna ha det även i Japan. Sachiko frågade rektorn om hon fick ta med sig barnen ut i naturen. – Men han sa att det var för farligt. Även föräldrarna reagerade negativt först. Barnen kunde ju bli smutsiga och kläderna kunde gå sönder, säger Sachiko och ler åt minnet. – De undrade hur svenska föräldrar kunde låta sina barn vara ute och bli skitiga. Men jag sa att de tycker att det är viktigare att barnen får vara ute i friska luften. I Japan finns ingen allemansrätt, så för att komma ut i naturen var de tvungna att fråga markAtt vara Skogsmulleledare i Japan skiljer sig åt från att vara det i Sverige. Naturen och djuren är olika men barnens entusiasm är ändå samma. ägarna. Det blev mycket risfält, lite skog, någon bäck – och en varierad och stor biologisk mångfald i ett subtropiskt klimat. – När vi hade Skogsmulle här på Lidingö kunde det ta två timmar att hitta en groda. Men i Ichijima såg vi massor av grodor direkt, och kräftor och vattenödlor, säger Sachiko. De gick ofta ut och letade djur, men såg inga andra barn ute. Och visst finns det getingar och giftormar där som är giftigare än de vi har i Sverige, konstaterar Sachiko, men om man vet var de finns kan man undvika dem. Den kunskapen ingår i mulleledarutbildningen i Japan. – När föräldrarna säger att det är farligt i naturen handlar det nog mer om bekvämlighet. Samhället har förändrats både i Sverige och i Japan. Förr lekte barn i grupper och äldre barn lärde yngre barn men det gör man inte längre. Enda sättet är att utbilda vuxna ledare som ser till att de kommer ut. Där har Friluftsfrämjandet en väldigt viktig roll att spela. Brorsan blev Mulle Så småningom utbildades fler och fler Skogsmulleledare i Ichijima, och Sachikos bror, Yutaka, blev inte bara Morino Mulle, som Skogsmulle heter på japanska, utan också ordförande i föreningen som främjar Skogsmulle i hela Japan. 1992 bildades Friluftsfrämjandet Japan, med hjälp av Lidingö lokalavdelning. Sachiko Takami är generalsekreterare och brukar åka dit två gånger om året, när ingen pandemi sätter käppar i hjulen. Friluftsfrämjandet har spritt sig till många platser i Japan, och sammanlagt har 4 000 ledare utbildats. Alla typer av barngrupper finns, men ingen vuxenverksamhet. Sachiko är mycket tacksam för allt stöd hon fick från Sverige och det stöd hon fick från den nu bortgångne borgmästaren i hemstaden Ichijima, som också besökte Stockholm och Lidingö. – Han sa att han ville stödja oss för att han själv lekte i naturen som barn. Men ingen hade berättat för honom hur naturen fungerade. Att man inte ska förstöra den. Och det är resultatet av det som vi har sett i Japan. Inga Gretor i Japan Mycket har hänt sedan Sachiko började ta ut japanska barn i Skogsmulleverksamhet i slutet av 1980-talet. Idag har till och med ett universitet i Osaka en Skogsmullekurs för blivande lärare. Och Mitsubishi utbildar anställda till mulleledare, som en del av deras arbete med CSR, Corporate Social Responsibility. – Det ökar deras konkurrensfördelar när det är flera japanska företag som ska tävla om något som kommunen ska köpa in. Då ser de att Mitsubishi gör något bra för samhället, säger Sachiko Takami. Hon skulle för sin del önska att Skogsmulle skulle spridas i hela världen. Gärna Kina, nämner hon som exempel. Just nu är det endast Finland och Japan som har licensavtal med Friluftsfrämjandet, även om det finns enstaka Skogsmulleledare även i andra länder. När hon tänker tillbaka på hur det var att komma till Sverige den där första gången, 1974, så är den stora kulturskillnaden densamma som idag: Individualismen kontra kollektivismen. – I Japan bryr man sig mer om vad gruppen tycker, det är viktigt att passa in. I Sverige är det viktigare att vara en stark individ och veta vad man tycker. I Japan är det inte okej att säga emot vuxna. Därför kommer det inte någon Greta från Japan, som vågar ifrågasätta vuxna och säger vad hon tycker, säger Sachiko. Samtidigt konstaterar hon att anledningen till att Skogsmulle går så bra i Japan är att vi trots allt är ganska lika. Vi älskar natur. – Jag tror att Skogsmulle är bra, inte bara för naturen utan även för en demokratisk uppfostran. Vi låter barnen upptäcka själva. De får vara i centrum och får självkänsla. Det är grunden för en demokrati, säger Sachiko, och tillägger: – De japanska barnen som gått i Skogsmulle och är i tjugoårsåldern nu är verkligen miljömedvetna. De säger att Skogsmulle har förändrat dem. »Jag tror att Skogsmulle är bra, inte bara för naturen utan även för en demokratisk uppfostran. Vi låter barnen upptäcka själva. De får vara i centrum och får självkänsla. Det är grunden för en demokrati.« 32 friluftsliv#4–2020
Friluftsliv Norrskensnatt
Friluftsliv Fynda hållbart
Friluftsliv Halloween till skogs
Friluftsliv En hållbar förskola
Friluftsliv Sams på turen
Friluftsliv Vinteräventyr - utan snö
Friluftsliv Landet runt
Friluftsliv Sista ordet