Friluftsliv Friluftsnytt
Friluftsliv Nyfiken på: Ari Hultqvist
Friluftsliv Nyfiken på: Sachiko Takami
Friluftsliv Norrskensnatt
Friluftsliv Fynda hållbart
Friluftsliv Halloween till skogs
Eldstaden omgärdas av en oktagonformad bänk, gjor
d av stockar, draperad med medhavda fällar och sittunderlag. det sig. Salt och fint. Smakar precis som rostade solroskärnor. Mina barn äter glupskt framför lågorna. Jag ser på dem att de tycker att det är spännande. Det skymmer fort. Tallarna snart svarta och ödsliga, nästan drakliknande, mot den korngrå himlen. När det blir dags för en promenad i mörkret, »spökpromenad«, är min sons skepsis dock tillbaka. Han undrar vad vi ska »göra«. – Vadå göra? Vi är ju ute på spökpromenad, killen. Jag börjar prata om skogsvålnader. Läslampan tänd. Att lägga barn är aldrig enklare än när man tältar. Många av barnen tjatar om att få gå och lägga sig. »Jag börjar prata om skogsvålnader. Blodhäxor och varulvar och annat läskigt jag kan komma på.« kan man trä korv på, men det är marshmallows som är det huvudsakliga incitamentet ikväll. Joanna Daugaard har med sig ett big-pack som kommer att grillas efter middagen. Ordet marshmallows ger Stellans ögon en lyster. Han vill också tälja! Men det får bli senare. Nu är det dags att göra pumpalyktor. – Pumpa … det rimmar på rumpa, konstaterar en pojke i fyraårsåldern medan han skuttar ned från vindskyddet med en handbollsstor pumpa i famnen. Stellan är snart engagerad, han också. Joanna Daugaard hjälper honom att gröpa ur innanmätet med en kniv, varpå min son får spela trumma på den uppochnedvända pumpan, så att köttslamsorna och kärnorna faller ut. Sedan återstår bara att mejsla fram ögon och mun. Joanna har med sig en halloweenpumpautsmyckad hink som »mall«. De färdiga lyktorna placeras ut i en liten slänt, där de får sällskap av en medhavd tygspindel, samt det kranium som ett av barnen påträffat. – Ser du där? Alvin hittade en hel skelettskalle. Jätteläskigt. Stellan lyfter på locket till en av pumporna, Joanna sänker ned ett brinnande värmeljus. – Vad mysigt det blev med lyktorna, säger hon. Meningslös spökpromenad En kvinna går runt och bjuder på hemrostade pumpakärnor. Servering med sked, på rekorderligt corona-manér. Ett perfekt lägereldssnacks, visar Blodhäxor och varulvar och annat läskigt jag kan komma på. Det biter inte. – Vi kommer bara gå i skogen och så händer det ingenting, säger Stellan. – Det här är inte ens coolt. Han tycker dessutom att jag går för långsamt, att jag är seg. Han har inte fel. Att jag spjärnar emot och stannar titt som tätt, beror på att jag har Matilda, hans tre år yngre syster i andra handen. – Två barn, säger jag till Stellan. – Du vet att jag har två barn. Han släpper min hand och går i förväg. När vi kommer tillbaka till lägerplatsen har han fått en kompis. De leker med spindeln som har placerats intill pumplyktorna. »Inte nudda spindel« verkar leken heta. Matilda sätter sig och ritar vid elden. Helnöjda bägge två, så jag kan ta mig an maten. Lågorna står höga genom gallret, så jag placerar våra hamburgare på ytterkanten. Mannen bredvid mig tipsar en annan förälder om boken »Snabblagat på tur«. Jag nickar stilla när det pratas om torkmat och vattenrenare med kolfilter. Nog har man varit med ett tag, hoppas jag att min uppsyn ska säga. Mat-proffsen En bit bort sitter en familj och lagar hamburgare på sitt Trangia-kök. – Men det är lite klen fart, säger David Kolonej, traktören. Hans trötte son Noah matas av sin mamma Helena Källebäck. – Mamma detta är den bästa tältningen någonsin, säger Noahs syster, fem och ett halvtåriga Inez. – Vad kul. Varför då då? – För den här gången regnar det inte. Första gången familjen tältade ute till- friluftsliv#4–2020 53
Friluftsliv En hållbar förskola
Friluftsliv Sams på turen
Friluftsliv Vinteräventyr - utan snö
Friluftsliv Landet runt
Friluftsliv Sista ordet