Nordisk Lager & Logistik 1
ANALYS TRENDANALYS Text: SuSANNE RINgHEIM KILjE D
aniel Hellström, ReLog. Foto: privat daniel Hellström forskningsledare på Helsingborgs stads satsning ReLog ReLog är en satsning av Helsingborgs stad kring tillämpad handelslogistik. Vilken utgångspunkt har forskningsprojektet? – Logistikens ökade betydelse för handeln. Helsingborg är ju en handelsstad och ett logistiskt nav. Vi är tre forskare som jobbar i en innovativ miljö för att utveckla morgondagens handels- och citylogistik med fokus på hur man kopplar ihop handel och godstransporter. Vad sker inom citylogistiken just nu? – Paketautomater är intressanta, framförEmil Åkesson frilansande logistiker med bakgrund inom detaljhandelsbranschen, inriktning mot bland annat mode. Vad är speciellt med modelogistik? – Modevärlden styrs av designers och kreativa människor som egentligen är raka motsatsen till vad en logistiker vill ha och behöver. På den ena sidan har man förseningar, brist på deklarationer och allmän röra och på den andra behov av löpande uppdatering av produktutbudet, med upp till tolv kollektioner om året. Det är krävande att anpassa logistiken till något som är så ombytligt, att upprepa processen över hela året och att få ett så jämnt flöde som möjligt. Du menar att övergången mellan de skapande företagen och de säljande är speciellt intressant. På vilket sätt? – I det ena fallet handlar det om att producera och få ut till grossisten och i det andra om att köpa in i tid, få uppgifter om varorna och sälja till konsument. De här två leden har olika fokus. De producerande bolagen i början av kedjan är upptagna av att skapa; här handlar det om färgskalor, tygkvalitet och andra konstnärliga moment. Dokumentationen kring produkten kan bli lidande – en dokumentation som efterfrågas av ledet som ska sälja produkten. Hur märks bristen på samarbete? – Till exempel när återförsäljarledet ska köpa in. När varorna ska realiseras på säsongsrean så blir bruttomarginalen för återförsäljarledet ofta negativ. Nettomarginalen raderas ut redan vid en 10-15 procentrea när overhead är inräknad. Ser du någon lösning på det problemet? – Grossistledet kan ställa upp med garanterade återköp av restlager eller med ett realiseringsbidrag på ett visst antal procent av varans värde. När riskerna delas mellan dessa två led så tenderar inköpen att harmoniseras mer med verkligheten i butik. Hur kan logistiken effektiviseras inom modebranschen? – Genom samarbete och standardisering. Att sitta ned tillsammans och försöka få en struktur i den kreativa processen brukar ge bra resultat i slutändan. De små aktörerna har mycket att lära av de stora, som Hugo Boss och Adidas, som jobbar med standardisering av inköp och tillverkning av vartenda plagg. – Hela branschen skulle också gynnas av en branschorganisation som jobbar för att få momenten source, make och deliver att passa de förutsättningar som finns inom just mode och därefter göra det tillgängligt för sina medlemmar. Vad är en färg- och mönsterkod? Vilka uppgifter behöver jag ha vid import från det tillverkande landet? Sverige har en stark mode- och textilbransch med ett stort antal nya aktörer som försöker 32 NORDISK LAGER & LOGISTIK 3/2015 TRENDANALYS