Nordens Tidning 1
gande åtgärder för att förhindra att äldre blir i
nlagda på sjukhus och att de blir ensamma, säger hon. I Finland ökar skillnaderna i upplevd hälsa och välfärd mellan personer med olika inkomst och utbildningsbakgrund. Det visar sig också att alkoholförtäringen ökar hos äldre, samtidigt som de motionerar mindre. Dessutom visar prognoser att vårdbehoven för de riktigt gamla beräknas öka de kommande åren. – Personer med minnessjukdom fördubblas till exempel de kommande åren, säger Susanna Huovinen. Därför är preventiva satsningar viktiga, konstaterar hon – något hennes kollegor i Sverige och Danmark också understryker. Annette Vilhelmsen understryker att äldreomsorgen måste behandlas som en helhet. Men liksom Hemhjälpskommissionen tycker hon att det förebyggande arbetet är mycket viktigt. – Träning, rehabilitering och hjälp till de svagaste äldre är viktigt att följa upp, säger hon. MARIA LARSSON tycker också det är viktigt att involvera de anhöriga, de är en förutsättning för hembaserad vård och omsorg. Förutom ökad effektivisering måste mer teknik användas i äldreomsorgen – inte minst eftersom tillgången till personal beräknas bli begränsad. Men det handlar om ett långsiktigt arbete. Ska hon välja något som brådskar mer än annat så är det att stärka vården för äldre med många sjukdomar. Det är också viktigt att se till att äldre i alla Sveriges kommuner får välja utförare. Läkemedelshanteringen bör också prioriteras. – Äldre som har många läkemedel har en svår situation och deras hälsa kan oftast förbättras efter läkemedelsgenomgångar, säger hon. Susanna Huovinen anser att ledarskapsfrågorna är viktiga för att förbättra kvaliteten. En annan viktig kvalitetsfråga är att säkerställa att alla får samma vård. – Det gäller till exempel vård till olika minoritetsgrupper. Det är ingen självklarhet att man tar hänsyn till människors språk och kultur inom vården, säger hon. Likabehandling tar också den danska socialministern upp. Det måste vara lika mellan grupper och mellan olika kommuner. kommuner. Men omfattning och innehåll är olika. Att kommunerna arbetar mer systematiskt med rehabiliteringsarbetet inom hemvården är något vi – Rehabilitering sker i alla Danmarks Maria Larsson. Det går att förbättra de äldres hälsa ytterligare, skapa bättre tillgänglighet och tillgång till fler och bättre hjälpmedel. prioriterar, säger Annette Vilhelmsen. Målet är att kommunerna ska arbeta utifrån ett helhetsperspektiv och med olika tvärfackliga kompetenser men där medborgaren står i centrum. I Finland varierar tillgången på service vården, liksom antalet utförda timmar. Det kan förklaras av att kommunerna prioriterar om. Men det kan också förklaras av att de äldre blir friskare och behöver mindre insatser eller att användandet av välfärdsteknologi har ökat, säger hon. Nordiskt samarbete är viktigt anser alla de tre ministrarna. Systemen i de nordiska länderna liknar varandra. De nordiska länderna är små och har allt att tjäna på ett samarbete. – Att utveckla äldrevården är resurskrävande, tillsammans kan vi nå långt och täcka många fler områden, säger Annette Vilhelmsen. Även Susanna Huovinen tycker att länderna har allt att tjäna på samarbete. Hon föreslår studiebesök mellan länderna som ett sätt att lära mer och att förmedla goda exempel till varandra. Maria Larsson tar upp gemensam forskning och teknikutveckling som områden där utvecklingen går fort och länderna kan lära av varandra. Ministrarna fick också en fråga om sin egen ålderdom. Annette Vilhelmsen valde att avstå. Så här svarade de övriga. Vad är tankarna inför den egna ålderdomen? Maria Larsson: mellan kommunerna, konstaterar Susanna Huovinen. Förutom den nya äldreomsorgslagen är regeringens förhoppning att en kommande omorganisation ska minska skillnaderna. – Vi ser över kommunstrukturen och organiseringen av social- och hälsovården, säger hon. DISKUSSIONEN OM privat och offentlig vård tycks inte vara lika intensiv i Danmark och Finland. Det är åtminstone inte något som de båda ministrarna tar upp. Maria Larsson konstaterar att frågan om de olika utförarna diskuteras livligt i Sverige, liksom de äldres möjligheter att välja utförare. – De mest sjuka äldres situation komåldrande såväl fysiskt som socialt. Jag vill gärna arbeta länge om hälsan tillåter. En tanke som jag delar med några vänner är att vi tillsammans skulle ordna ett kollektivt boende för att bistå varandra, men också ha god livskvalitet och mycket roligt. Susanna Huovinen: – Jag hoppas kunna ha ett aktivt service att tillgå när jag behöver det och att mina åsikter beaktas. Jag hoppas att jag får vara frisk och kunna åldras med värdighet. – Jag önskar att det finns högklassig mer också att fortsätta uppmärksammas, säger hon. I Danmark är den politiska enigheten tämligen bred över vilken inriktning omsorgen ska ha, enligt Annette Vilhelmsen. Det framgick till exempel av enigheten inom Hemhjälpskommissionen. Men liksom i Sverige finns det en diskussion om att personalen minskar. – Personalen har minskat i hemsjukTexten är hämtad från Nordens Välfärdscenters skrift ”Vågar vi åldras i Norden?” I skriften diskuteras hur kvaliteten i vård och omsorg ska upprätthållas i när andelen äldre ökar. Tanken med skriften är att uppmärksamma några av de många frågeställningar som Nordens åldrande befolkning väcker. Behöver resurserna till äldreomsorgen ökas eller finns det andra sätt att klara de stigande kostnaderna? Du kan kostnadsfritt beställa eller ladda ner skriften via Nordens Välfärdscenters hemsida: www.nordicwelfare.org nordens tidning nr 4 | 2013 27 FOTO: MATS HOLMSTRÖM/NORDEN.ORG